- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
176

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på dess sida; och äfven sedermera sparade han icke på
uppmaningar att icke förlora ur sigte Sveriges intresse af att förvärfva
konungen af Preussen till bundsförvandt. Om denne med
tillmötesgående upptoge dessa framställningar, så vore konung
Gustaf beredd att begifva sig till Berlin för att personligen
underhandla. Det rykte om en tillärnad resa till Berlin, hvartill redan
Köpenhamnsresan gifvit anledning, skulle sålunda besannas. Den
svenska prinsessan borde vid hofvet utforska, huruvida hennes
broders ankomst dit vore välkommen [1].

Sofia Albertinas ambassad misslyckades alldeles: hon fick
icke tillfälle att personligen samtala med sin kusin, konung
Fredrik Vilhelm, förrän långt efter sin ankomst till Berlin; och det
enda resultatet af hennes försäkringar om konung Gustafs önskan
att träda i närmare vänskapsförbindelser med sin frände, blef
ett bref från denne till Gustaf, innehållande betydelselösa
komplimenter [2]. Icke heller torde Armfelt hafva väntat mycket af
denna egendomliga beskickning, ehuru han i sina bref till
prinsessan, bland redogörelserna för hofvets och teaterns nöjen, ej
försummade politiken.

Ehuru Sveriges yttre politik, såsom man finner, sysselsatte
ej mindre Armfelts än konungens tankar, fortforo konung Gustafs
vidtsväfvande planer att väcka hans betänkligheter. »Det ser
nu ut, som ställningen i Europa skulle undergå en allmän
förvandling», skrifver han till d’Albedyhl i Januari 1788.
»Frankrikes uselhet, Rysslands utvärtes makt och invärtes elände,
Englands karlaktighet, Spaniens hederliga uppförande, Hollands
inbördes oroligheter, Preussens verkliga makt, turkens oförståndiga
tapperhet, kejsarens dubbla vyer och behof, Danmarks
otillräcklighet att stå på egen botten, Sveriges verkliga styrka, men
brist på penningar — tyckas fordra en ny konjunktur ... Vår
kung ser allt; men ser somligt för stort, annat åter utur en
mindre point de vue. Jag kan ej häröfver explicera mig, som
jag ville; men min fruktan är att samma folk, som förr bedragit
honom, bedrager honom ännu till förhastade steg». Och någon
tid efter uttalar han i bestämdare ord sina bekymmer: »Jag skall
göra allt i världen för att lugna konungens otålighet; han kan
icke förstå, huru man kan behöfva besinna sig, när han i sitt
hufvud har gjort upp en stor och vidsträckt plan. Tro mig, för


[1] Armfelts bref till prinsessan Sofia Albertina (i Eriksbergs arkiv)
15/11, 17/12, 28/12 1787.
[2] Tryckt hos Kôersner. anf. st. s. 44.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free