Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och erbjöd den? Dixi et salvavi. Hvarken jag eller någon
dalkarl skall väl våldföra människor eller opinioner, därpå
engagerar jag min heder. Vilja de godvilligt underteckna
föreningsakten, skall jag tiga och samtycka; vilja de det ej, ser jag
det med all möjlig tranquillité. Vare jag vanärad, och
förbannad den stund, jag gör ett steg stridande mot mina förbindelser,
mot min öfvertygelse! Då frågan är att optera emellan en eller
flera tyranner, väljer jag helst en; men då jag kan få lefva fri,
då oordning och själftagen makt hållas tillbaka, är jag nöjdast.»
Under denna tid af inre strider och bekymmer längtade
Armfelt med otålighet efter den tid, då han skulle få tillstånd
att draga sig undan alla offentliga angelägenheter. I ett bref
till konungen, hvari han försäkrar honom om sin redobogenhet
att uppoffra allt för dennes personliga säkerhet och ära, besvär
han honom att, sedan lugnet blifvit återställdt, såsom den enda
belöningen anvisa honom en fristad, där han kunde lefva
undangömd i anspråkslösa villkor. Och då förhållandena utvecklade sig
därhän, att tvenne statsfångar, Anckarsvärd och Stierneld,
stäldes under Armfelts bevakning på Drottningholm — den
sistnämnde dock endast för att vidare sändas till ett annat fängelse
— så var det icke utan knot, som han lydde. Han förklarade
visserligen att konungens föreskrifter skulle punktligt blifva
åtlydda, men erinrade, att dylika uppdrag vore fullkomligt »odiösa»,
och syntes vara afsedda att göra hans ställning till sina likar
ännu svårare. Särskildt för Stierneld, som enligt konungens
befallning genom Armfelts försorg [1] skulle afsändas till Karlstens
fästning, lade han sig ut med ifver, men utan framgång. [2] Med
glädje omtalar han äfven i ett bref till sin hustru att han, sedan
Anckarsvärds oskuld till delaktigheten i Anjala-stämplingarna
blifvit ådagalagd, [3] kunnat lemna honom fri i sin makas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>