- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
273

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Under tiden hade ryssarnas styrka i Barösund ökats till
21 större och mindre fartyg; och på Elgsö, på södra sidan af
Barösund, anlade fienden ett ansenligt batteri, hvarifrån
Nyländska kusten hotades och förbindelsen till sjös betydligt
försvårades. Ankomsten af Armfelts trupper gjorde dock ett hastigt
slut på fiendens planer att gå offensivt tillväga; ett par
skärmytslingar föreföllo vid deras landstigningsförsök i närheten af
Ingo, hvarvid ryssarna tillbakaslogos af mindre svenska
fördelningar.

Emellertid var den Armfeltska brigadens belägenhet icke
utan sina vådor. Den utgjorde visserligen nära 4,000 man, men
måste splittras i smärre fördelningar på en lång kuststräcka för
dess skyddande. Enda utvägen syntes vara att genom ett
hastigt och oförmodadt anfall på den ryska ställningen söka göra
slut på detta osäkra tillstånd [1].

Ett sådant utfördes äfven med lika mycken tapperhet som
framgång. Anfallet borde riktas mot det ofvannämnda ryska
batteriet på Elgsö, hvilket syntes vara ämnadt till en
hufvudsaklig stödjepunkt för ryska flottans operationer. Armfelt beslöt
att söka taga det genom öfverrumpling, sedan han gjort sig
förvissad att besättningen icke öfversteg några hundra man.
»Nödvändigt var det», skrifver han i ett enskildt bref, »att köra
ryssen från land, ty eljest hade vi haft att befara ständiga
försök på våra magasiner och en jämn oro på kusterna. Hvad
var att göra? Våga litet för att vinna mycket; grunda sitt
beslut på möjligheter, och sedan det var taget, icke tillbakahållas
af något om och men. Det brukas ej i min trupp, ty jag har
i mitt högqvarter ingen general, knappt någon som tror, att han
på 50 år kan blifva det. Gifve Gud, det vore så allestädes!»

Det sätt, på hvilket denna djärfva bragd utfördes, var just
i Armfelts något äfventyrliga stil. Han utsåg ur sin brigad 500
man af olika regementen (300 bohuslänningar, 100
vermlänningar och 100 dalkarlar), inskeppade sig med dem natten
mellan 29 och 30 September på den svenska eskaderns fartyg och
landsteg på Elgsö kort efter midnatt. I daggryningen ankom
han till den fiendtliga redutten med 200 man — den öfriga
styrkan, som gått vilse i skogen, hann icke fram i rättan tid; en
annan afdelning hade vid en förhuggning vid stranden stött på
fienden och där blifvit uppehållen. Han beslöt dock att genast


[1] Armfelt skrifver till sin hustru 24/9: »Ton tjocka pojke fera le Don
Quichotte avec un bataillon de 200 dragons pour les empêcher de faire une
descente. Mais — vogue la galère»!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free