- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
288

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fälttåget och önskade att genom ilbud genast blifva underrättad,
när allt vore färdigt till anfall.

Jägerhorn skyndade tillbaka till Finland och öfverlade med
generalintendenten Klingspor om truppernas proviantering samt
med Savolax-brigadens chef, generalmajor Stedingk, om det
stundande infallet på det ryska området. [1] Den Armfeltska
brigaden tågade under Februari månad mot norr, på afstånd
från gränsen, midt igenom landet, för att ej väcka fiendens
uppmärksamhet. Rykten utspredos i Finland, att ingenting vore
påtänkt från svenska sidan förr än fram mot sommaren, och
att man ärnade att väsentligen förhålla sig defensivt. Till S:t
Michel afsändes konungens adjutant Otto Wrede, för att på nära
håll följa dessa krigsförberedelser. Han kunde den 10 Mars
berätta, att magasinerna hade proviant för tre månader såväl
för Armfelts som för Stedingks brigad; äfven andra
förnödenheter funnes tillräckligt. Alla trupper skulle, enligt samma bref,
finnas samlade kring S:t Michel och Kristina omkring den 24
Mars. [2]

Till Jägerhorns ursprungliga plan hörde äfven, att
brigadchefen Armfelt, »känd för sin bravur och nit för sin konung och
fädernesland, älskad af dess landsmän och underhafvande», med
yttersta skyndsamhet skulle begifva sig till Savolax. Armfelt
själf längtade att komma åstad så fort som möjligt; men de
politiska underhandlingarna, dels i Stockholm, dels i Vermland
lade hinder i vägen; och äfven konungens afresa fördröjdes af
samma skäl. [3]


[1]
Stedingk synes dock icke hafva från början gillat Jägerhorns plan.
(Se hans bref till konungen 18/12 1789, l0/2 1790., Mém. posthumes I: 228,
o. f.) Öfverhufvud synes förhållandet mellan Stedingk och Jägerhorn icke
hafva varit det bästa, och Stedingk förblef under hela 1790 års fälttåg
tämligen overksam, hvilket väl till någon del kan tillskrifvas den Jägerhornska
planen. — Jägerhorns ofvan anförda berättelse är en vigtig källa för
historien om detta fälttåg, men framhåller nog ensidigt författarens egen andel i
dess framgångar. En annan handskrifven skildring af kriget detta år, som
synes vara skrifven under inflytelse från Stedingk, är Henschens ”Mémoires
sur la campagne de 1790” (i Kongl. Biblioteket).
[2] Jägerhorns ofvannämnda berättelse (i Krigsarkivet) och hans bref
till konungen 16/2 1790, äfvensom Wredes ofvannämnda bref. (Gust. MSS.,
vol. 52).
[3] Armfelt skrifver till Jägerhorn (Jägerh:s papper, i Kgl. Bibl.) 2/3
1788: “Jag är färdig och längtar att komma hädan. Kungen kan ej resa så
hastigt af politiska skäl, men hindrar mig, fattig f—n . . . Hjälp mig hädan
med (Wredes) kurir: säg att dalkarlarna ej vilja lyda andra än den chef, de
fått af kungen, att utan mig de mutinera, etc., och laga att jag får med
fart komma till Eder”.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free