Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rysslands enda bundsförvandt mot Turkiet, kejsar Josef II, afled
i Februari 1790; hans efterträdare, kejsar Leopold, var ej böjd
att fortsätta kriget mot turkarna. Preussen afslöt den 24
Januari 1790 ett förbund med Porten, hvarigenom dess besittning af
Krim garanterades; och ett förbund mellan Preussen och Polen,
riktadt mot Ryssland, ingicks den 29 Mars 1790. Sveriges
sändebud i Warschau, L. v. Engeström, var synnerligen verksam
vid den sistnämnda underhandlingen; [1] och den politiska
ställningen syntes inom kort skola utveckla sig därhän, att mellan
Sverige, England, Preussen och Polen formliga aftal träffades,
riktade mot den gemensamme fienden. Redan 1789 i Juli hade
ett förbund afslutats mellan Sverige och Porten, och
underhandlingar hade i Stockholm länge pågått om förbund med
England och Preussen. Den liga, som sålunda på alla håll var på
väg att bilda sig mot Ryssland, kunde väl vara egnad att
stämma ner modet på »Rysslands stolta fru».
Vägen att öppna underhandlingar genom spanska
sändebuden i Stockholm och Petersburg stod fortfarande öppen; och
konungen beslöt att begagna sig af det anbud, som i detta
hänseende blifvit honom gjordt af den förstnämnde, chevalier de
Corral. Den kurir, som den 15 Mars afsändes från denne till
hans kollega i Petersburg, medförde äfven ett bref från konung
Gustaf, hvari föreslogs dels frigifvande af några förnämligare
fångar å ömse sidor, dels ett utväxlingsfördrag mellan de
krigförande makterna. Under Galvez’ förhandlingar med ryska
kabinettet rörande denna framställning kunde tillfälle erbjuda sig
att utforska kejsarinnans stämning med afseende på freden samt
att, om det syntes löna mödan, öppna fredsunderhandlingar.
Ungefär en månad sedan den spanske kuriren lemnat
Stockholm, kunde Galvez afsända sitt svar till konungen, som
då anländt till krigsskådeplatsen i Finland. Den spanske
diplomaten hade meddelat sig med ryska regeringen; och hans
framställning hade rönt en oväntadt hastig framgång. Han
underrättade, att kejsarinnan icke blott utan något utväxlingsfördrag
på hedersord frigifvit två fångna grefvar Wachtmeister, utan
ock att hon, på hans framställningar, förklarat sig beredd att
afsluta fred utan andra villkor än glömska af det förflutna,
återställande af gränserna före kriget och amnesti åt dem som varit
invecklade i Anjalasaken. [2] Omslaget i kejsarinnans stämning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
