323 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att stärka konungens fredsförhoppningar. [1] Det var hållet i
stolt och högdragen ton, hvilken ingalunda, såsom konung
Gustaf väntat, röjde den besegrades förödmjukelse. Kejsarinnan
ville freden, hette det, och dess afslutande berodde endast på
konungen af Sverige; men denne hade ej att påräkna någon
förändring i sitt rikes landområde före kriget. Kejsarinnan
fordrade ingen landafträdelse, men ärnade äfven å sin sida vägra
bifall till hvarje svenskt anspråk i denna riktning; hon erbjöd
glömska af det förflutna, men i brefvet omnämndes dock de
oförrätter, hon lidit, och orättmätigheten af Sveriges anfall. —
Svaret på konungens ofvannämnda bref till Ostermann lät länge
vänta på sig, och då det omsider anlände, efter mer än 14
dagars dröjsmål, [2] var det, ehuru höfligare i tonen, föga
tillfredsställande: äfven här vägrades hvarje landafträdelse. Konung
Gustaf å sin sida var fast besluten att göra en förbättrad gräns
till villkor för freden; och utsigterna därtill syntes alltså långt
aflägsna.

Svärdet syntes sålunda ånyo kunna komma att fälla
utslaget, och nya strider vid Svensksund och Fredrikshamn
syntes förestå. I det svar på grefve Ostermanns bref, som konungen
afgaf från Peipola den 30 Juli, vidhöll han sina fordringar för
sin egen och Portens räkning, samt tillkännagaf sin afsigt att
fortsätta fiendtligheterna, till dess att fred på dessa villkor kunde
vinnas. [3] Ställningen var kritisk, oaktadt den från rysk sida
begärda konferensen med Armfelt var nära förestående.
»Antingen», skrifver konungen den 31 Juli, [4] »skola Igelströhm och

[1] I ett bref till sin hustru den 24/7 skrifver han: ”Om jag kan skaffa
er fred, skulle jag hafva lust att säga som den gamle Simeon. Jag har fått
Igelströhms bref angående mina sista fredsförslag; han begär en konferens
med mig och försäkrar, att kejsarinnan önskar freden, men utan att
medgifva några afträdelser, utan gränsen skall blifva in statu quo. Jag skickar
i natt detta bref till konungen och väntar hans order för att svara. Om han
icke går in på detta tillmötesgående, så är jag snart på väg till Stockholm;
jag har då gjort allt hvad på mig ankommer. Om däremot
underhandlingarna skola taga sin början, så skall jag begifva mig till någon ö, Gud vet
hvilken, i Kymmene-älf”.
[2] Svaret anlände den 28 Juli. Konungen fann att detta dröjsmål var
”très-impoli et ne prouve pas un grand désir de se raccommoder”. (Till
Franc, anf. st. s. 135.) Det upplystes sedermera, att orsaken var, att den
ofvannämnde Müller tillbragt 5 à 6 dagar på resan till Petersburg, och man
ansåg detta dröjsmål såsom tillställdt af prinsen af Nassau, som ville hindra
fredens afslutning, innan han hämnats nederlaget vid Svensksund. (Till
densamme, s. 141.)
[3] Konungens egenhändiga koncept. Gust. MSS. vol. 6.
[4] Till Franc, anf. st. s. 141.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/31/0340.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III / 323 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|