- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:1. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt och Gustaf III /
356

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Armfelts nära förbindelser med ryska sändebudet undgingo
icke att väcka uppmärksamhet. Han ansågs såsom Rysslands
svurne anhängare; och ryktet förtäljde, att han därvid
tillgodosåg äfven sina enskilda intressen. Otvifvelaktigt är, att han
ifrigt önskade beståendet af den fred, som nyss genom hans
medverkan blifvit sluten; sannolikt är äfven, att den frikostighet,
med hvilken kejsarinnan belönat hans tjenster, icke förfelat att
stämma honom gynnsamt för ett förbund med Ryssland; och
ryska kabinettet ansåg honom som sin förespråkare. Men den
del af hans brefväxling, som varit oss tillgänglig, synes dock
ådagalägga, att han, särskildt under den långvariga
underhandling, som han å sin konungs vägnar förde om afslutandet af det
ifrågasatta förbundet med Ryssland, ej fullföljde annat än
fosterländska syften och noggrannt följde konungens föreskrifter.
Gustaf III var själf högst angelägen om vinnandet af en uppgörelse
med Ryssland; och Armfelts ryssvänliga politik fördes sålunda
icke på egen hand. Nu, såsom vid Verelä-freden, användes de
anbud, som gjordes från England och Preussen, väsentligen
såsom medel att vinna Rysslands bifall till de svenska fordringarna.
Gustaf III:s misstroende till de allierades vacklande politik,
särskildt till den preussiske ministern Hertzbergs — »ce pédant
charlatan», som han nämner honom i ett bref från denna tid [1]
— var alldeles för stort, för att han på allvar skulle hafva tänkt
på att närmare inlåta sig med dem [2]. Säkert var det sin
konungs åsigt, Armfelt uttalade, då han i en biljett till honom


[1] Till Armfelt, anf. st. s. 181.
[2] Se t. ex. hans bref till svenske ministern i Berlin, Carisien l5/3 1791,
tr. hos Cederstråhle, anf. st. s. 26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/31/0373.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free