Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
monarkien. Af dessa förslag mötte det andra i ordningen i början
inga svårigheter; det första, som icke vidrörde de så mycket
omskrifna frågorna om gränsreglering och penningehjälp, skulle
däremot komma att kräfva vidlyftiga öfverläggningar, och ett
utförligt motförslag behöfde utarbetas. Det af Stackelberg
medförda utkastet till hemlig konvention rörande de franska
angelägenheterna vann icke heller i sina detaljer konungens gillande;
men det visade sig, att detta framför allt låg honom om hjärtat.
Innan han, några dagar senare, lemnade Stockholm, hade han
därvid gjort sina anmärkningar och uppsatt ett motförslag, som
skulle läggas till grund för underhandlingen i ämnet. Denna
anförtroddes åt Armfelt, konungens närmaste förtrogne, med
hvilken han under resan oförbehållsamt i enskilda bref kunde
meddela sina tankar. För behandlande af de båda öfriga förslagen
förordnades den 19 Maj fyra kommissarier, bland hvilka äfven
var Armfelt. Väsentligen genom honom, biträdd af den
bepröfvade gamle statssekreteraren Franc, gingo sålunda
underhandlingarna i sin helhet under konungens vistelse i utlandet [1].
Den lifliga brefväxling, som under denna tid fördes mellan
Armfelt och konungen, visar åskådligt skiftningen i konungens
stämning. I början är han ännu ej fullt besluten för förbundet
med Ryssland; han yttrar sig med misstroende om ryska
regeringens »bakslughet» och är, då Armfelt inberättat, att
penningfrågan redan från början mött svårigheter, ännu beredd att i
nödfall mottaga de allierades subsidier. Till dess han hunnit få
visshet rörande förhållandena i Frankrike, ville han framför allt
vinna tid; om han fann omöjligheten af att återställa den
gamla ordningen därstädes, och om Ryssland gjorde svårigheter,
så vore det ännu ej för sent att ansluta sig till Englands
allianssystem [2].
Men annorlunda låter det efter ankomsten till Aachen och
besöket i Spa. Konung Gustaf sammanträffade med Ludvig
XVI:s broder, grefven af Artois, samt omgafs snart af
hundratals emigranter, till en del tillhörande Frankrikes mest lysande
ätter, och han visade dem kunglig gästfrihet. Tillsammans med
dem afbidade han med ängslan utgången af franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
