- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
22

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svärmiska tillgifvenhet, som de hyste för hans faders minne; och
tidigt började de misstänka onda anslag mot honom af dem som
nu hade makten. Fröken Rudenschöld hade meddelat Armfelt
oroande underrättelser om konungens nedslagna lynne, hans
misstroende mot sin omgifning, missnöje med hertig Karl och hans
gemål, hvilka visat honom för liten uppmärksamhet, och
särskildt hans sorg öfver Taubes aflägsnande: han ansåg
nämligen, att denne vore ett offer för sin tillgifvenhet för Gustaf III:s
minne. Ojämnheter i lynnet, spasmodiska ansigtsryckningar och
ett stundom återkommande nervöst skratt ingåfvo äfven i det
yttre farhågor för konungens hälsa och sinnesförfattning [1]. —
Då nu hertigens närmaste förtrogne, Staël, »denne store apostel
för humaniteten», som, enligt fröken Rudenschölds uttryck »icke
syftade till något annat än konungadömets totala undergång»,
ansågs yrka de sammansvurnas lösgifvande, så kunde ett så
lifligt och lättrörligt sinne som Armfelts, icke undgå att känna de
dystraste farhågor för sin konung och sitt land. »Om man
förstode att rätt behandla den unge konungen, skref han från
Vermland, så skulle allt gå bra, ty hans hjärta och hufvud äro icke
dåliga, alldeles tvärtom. Men jag förmodar, att den liga af
hans faders mördare och bofvar, som omger honom och hvilka
man särskildt beskyddar, skola draga försorg om att förslöa
honom, eller åtminstone att utsprida att han är det. Måtte f—n
taga dem»! [2].

Redan från början af förmyndareregeringen hade Armfelt,
på grund af sitt högtidliga löfte vid Gustaf III:s dödsbädd,
ansett sig stå i ett alldeles särskildt ansvarighetsförhållande för
hans sons framtid. Han hade äfven lyckats vinna ynglingens
förtroende framför någon annan af dennes omgifning; och redan
tidigt hade en viss hemlighetsfullhet omgifvit Armfelts samtal
med honom. Uppdrag, lemnade genom ryske ambassadören
grefve Stackelberg, hvilken, såsom vi sett, med afgjordt
misstroende betraktade förmyndareregeringen, hade bidragit till denna
hemlighetsfullhet. I början af Maj hade denne från kejsarinnan
fått ett bref, som i hemlighet borde meddelas den unge
konungen: det innehöll försäkringar om hennes afsigt att vaka öfver
hans rättigheter och vara honom ett moderligt stöd. På samma
gång gjordes genom Stackelberg enskilda anbud till Armfelt,
om han skulle vilja lemna Sverige under förmyndareregeringen


[1] Rudenschöld till Armfelt 17/6, 24/6, 28/6 1792. Det förstnämnda af
dessa bref är tryckt i öfversättning hos Schinkel, anf. st. III: 309.
[2] Armfelt till sin hustru 28/6 1792.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free