Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägen för den lycka, efter hvilken han trånade. Han sökte
nedsätta honom i hans älskarinnas ögon: Armfelt vore henne
otrogen, sade han, och ovärdig hennes kärlek; hennes trohet väckte
endast medlidande, hette det. Hon vände den furstlige
tillbedjaren stolt ryggen och svarade med hetta, äfven på de
anklagelser rörande Armfelts förhållanden såsom offentlig man, hvilka
han icke underlät att framställa. Hertigen ändrade då sin ton:
han förklarade, att denna rörande tillgifvenhet för Armfelt vid
en tid, då alla andra öfvergifvit honom, ökat hans egen beundran
för fröken Rudenschölds karakter och hans önskan att vinna
hennes vänskap; och han lofvade att, om hon ville intressera
sig för honom, intet skulle vederfaras Armfelt, som skulle kunna
vara denne obehagligt. Han skulle icke lyssna till hans fiender
utan att lemna honom tillfälle att rättfärdiga sig. Med ogillande
och förakt yttrade han sig om dem, som talte illa om den man,
som de under hans gunstlingsperiod täflat att hedra; och
särskildt uttryckte han sitt ogillande af grefve Ruuths förhållande
mot Armfelt. Han tillkännagaf därjämte, att han, med
anledning af Armfelts genom Schröderheim framställda anhållan,
utsett honom till generalguvernör i Pommern [1].
Dessa försäkringar, hvilka skyndsamt inberättades till
Armfelt, kunde icke annat än inge honom förhoppningar att få sin
önskan uppfylld; och äfven fröken Rudenschöld ansåg sig kunna
våga ett afgörande steg till hans förmån, utan att därför
förnedra sig till antagande af den högt uppsatte tillbedjarens villkor.
Lifligt har hon själf skildrat de uppträden, som däraf följde.
»Först visade jag hertigen, skrifver hon till Armfelt, den
afskrift af Ruuths bref, som du öfversändt; därefter sade jag:
’Mitt parti är taget. Det säges om mig saker, som jag icke
ärnar fördraga. Jag hvarken är eller vill blifva Eder älskarinna;
likväl hafva grefve Ruuth och hans måg i går i societeten
påstått detta. Jag vill göra plötsligt slut härpå genom att nästa
vecka resa till landet. Men jag ber E. K. H., att såsom
underpant på alla de vänskapsbetygelser, som gjorts mig, bestämma
öfver Armfelts öde, innan jag reser, ty under min frånvaro är
E. K. H. endast omgifven af hans fiender, som svurit hans
undergång. Om Ni medgifver, att han får behålla alla sina
platser och får återvända, när hans tjenstledighet är slut, eller
om han i stället får generalguvernörsämbetet i Pommern, med
bibehållande af sin pension, sitt regemente, sin
öfverstekammarjunkare-syssla — så har E. K. H. förvärfvat anspråk på min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
