124 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sina ämbeten, så snart det vore honom ekonomiskt möjligt,
och slå sig ner på landsbygden i Sverige eller i Finland för
att där lefva i obemärkthet [1]. Oftast återkom han dock till
tanken på att i Ryssland söka sin fristad och sitt uppehälle,
åtminstone så länge förmyndare-regeringen varade; och förslaget
härom är det enda, som kan sägas hafva varit något mera än
ett löst hugskott.

Anbud i detta syfte hade genom kejsarinnan Katarinas
representant i Stockholm grefve Stackelberg blifvit gjorda
Armfelt kort efter konung Gustafs död, men afböjts. Vi hafva sett
att Armfelt, i första hettan efter underrättelsen om Liljensparres
utnämning till underståthållare, i bref från Stralsund talat om
att genast gå i rysk eller preussisk tjenst, [2] men frågan förföll
då, på grund af de bedrägliga utsigterna till
generalguvernörskapet i Pommern. Förslaget att bero af Ryssland var dock
till en början motbjudande för Armfelts i grunden fosterländska
och ridderliga sinne, huru ifrig anhängare han än var af en
ryssvänlig politik och af förbundet med ryska kejsarinnan. Om sin
gamle vän Stackelberg skrifver han i ett förtroligt bref till sin
hustru: »Om den s—s gubben icke vore ryss, så kunde jag
mycket med honom och employerade honom gärna att hos hans
fru utverka mig det hon skriftligen lofvat mig ... Men det
ryser i mig att i sådana ämnen förtro mig till en ryss.» [3] —
Men förvisningen till Italien besegrade dessa betänkligheter.
Redan i slutet af Oktober 1792 har Armfelt skrifvit till Sveriges
ambassadör i Petersburg, Stedingk, och bedt honom hos
kejsarinnan förhöra sig om en anställning i Ryssland [4]; och i början

[1] Han ärnade, skref han till sin far, «laga Lindnäs i ordning för min
retraite och där, på detta vackra ställe sluta mina dagar i lugn och med en
måttlig inkomst.« (28/5 1793) På någon dylik plan syftade också helt
säkert Armfelts yttrande i ett bref till fröken Rudenschöld 8/10 1793: «Ehuru
du ej är angelägen att återse mig, skall du likväl ej länge kunna undvika
det. Kom ihåg dessa i Perugia skrifna ord och hvarpå hela Sverige ännu i
åtta månader skall tvifla.« Under Armfeltska processen ville man häri se en
antydan, att Armfelt inom den nämnda tiden ärnade begifva sig till Sverige
för att höja upprorsfanan, och detta bref från Perugia citerades ofta i
rättegångshandlingarna, såsom längre fram skall berättas. (Se Utdrag ur de
hufvudsakl. handl. etc. s. 68.)
[2] Se ofvan sid. 35.
[3] Från Aachen 28/8 1792.
[4] Enligt Stedingks svar till Armfelt (i Reut. Papp.), hvari det heter:
«Vous me verrez toujours prêt à vous rendre tous les services qui dépendent
de moi dans un pays, où vous êtes chéri et estimé.« Stedingk låter dock
i detta bref Armfelt förstå, att han borde vara nöjd med beskickningen i
Italien.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/32/0131.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt / 124 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|