- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
132

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att hans uppförande varit »en verkan af dess upphetsade harm
öfver att tro sig vara i mistning för alltid satt af lustens
förnöjande att i regementsstyret influera och däri ensam likasom mest
betyda, en förlust, som bloden i jäsande försatt». Därtill hade
nu kommit, att Armfelt låtit utgifva »Prospectus», och man fann
»det vara i världshistorien ännu ohördt, att en produktion af
slik art kunnat utflyta ur en penna, i hvars frambringande foster
H. K. H:s egen ackrediterade minister vid flera hof conniverat
åtminstone, om han ock icke samma penna fört». Det
tillkännagafs, att Armfelt ofördröjligen skulle blifva rappellerad från sin
beskickning och ställas till ansvar, så vida icke »alla handskrifna
och tryckta exemplar genast konfiskerades och öfversändes till
Sverige».

Armfelt yttrar om denna »fulminanta» depesch: »Visiren
Reuterholm, ursinnig öfver att man vågade anfalla konungens
mördare och nedkalla mänsklighetens förbannelser öfver dem, som
börjat de oordningar, hvilka nu skaka alla Europas stater,
ropade på öfvervåld; han skrämde upp sin myndling regenten,
befallde den enfaldige rikskansleren att gifva mig en skrapa, och
denne skref till mig allt som hans lågsinnade och häftiga
karakter kunde ingifva honom». »Min hustru, skrifver Armfelt vidare,
blef mycket mera upprörd än jag öfver den förbittring, med
hvilken man förberedde sig att förfölja mig, och för att afvända
stormen, ville hon, att jag genast skulle skicka in min
afskedsansökan. Jag kunde icke besluta mig för denna åtgärd, ty jag
skulle därigenom hafva förlorat alla medel att kunna subsistera,
t. o. m. på kredit. Jag förstod visserligen, att man kunde
beröfva mig mina löneinkomster, såsom också skedde kort
därefter; men jag ville icke själf vara orsaken till den kassabrist,
hvartill detta skulle fört mig».

Lagersvärd hade befallning att, på samma gång som han
öfverlemnade detta bref, yrka på att Armfelt skulle bosätta sig
i Genua, enär hans vistelse i Neapel vore öfverflödig. Äfven
detta var en obehaglig öfverraskning för Armfelt, då alla
anstalter för att tillbringa vintern i Neapel voro gjorda, och han
dessutom kunde åberopa hertigens bestämda löfte, att han efter
behag finge välja hvilken som helst af Italiens residensstäder till
sitt uppehåll [1].


[1] Från Florens hade Armfelt också i bref till rikskansleren Sparre
(5/10 1793, R. A.) åberopat detta löfte, hvaraf följde, att om «Genua behagar
mig, jag äfven får där fixera mig för längre tid««. Därföre skulle han på
våren 1794 resa dit; men nu vore han på väg till Neapel, hvarest han «för
6 månader fått en vacker och anständig logement«. Han tillägger ironiskt,
att Lagersvärd i Genua «så vist arrangeradt allt, att därvid på flera månader
intet är att göra«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free