- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
138

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Reuterholm blef besviken i de stora förväntningar, som
Piranesis bref ingifvit honom om d’Hérals papper. Det väntade
stora fyndet bestod blott i Armfelts bref till kejsarinnan, hvilket
visserligen i någon mån var komprometterande för Armfelt;
några papper till Gustaf III:s historia funnos däremot icke. Ej
heller kunde någon upplysning därur hemtas rörande någon
tillärnad sammansvärjning, hvars ledare skulle vara Armfelt. Icke
ens det löfte, som genom rikskansleren Sparre sedermera
gjordes den franske abbén om frikostig betalning, kunde aflocka
honom någon ytterligare uppgift om Armfelts hemliga
förehafvanden — af det enkla skäl, att några stämplingar af den natur, som
Reuterholms styrelse antog, aldrig egt rum. d’Héral afvisade
såsom »gentilhomme et ecclésiastique Français» med värdighet
penninganbudet och försäkrade, att han aldrig, icke ens i
Armfelts mest upprörda ögonblick, fått hans förtroende om några
förgripliga planer, men väl ofta hört utbrott af sorg och
bitterhet samt uttryck, hvilka antydde, att han vore förföljd och hade
fiender, som sökte skada honom i regentens ögon [1].

Piranesi var emellertid verksam äfven på andra håll. I
Armfelts spår afsände han den ofvannämnde Benedetto Mori,
hufvudpersonen i det spiondrama, som i Neapel utspelades kring
Armfelts person. I Rom bevakade Piranesi oaflåtligt abbé
Bonneval genom en mängd spioner; bland dem var en »monsignore»
vid namn Marini. Bonnevals brefväxling med Armfelt
uppsnappades, hans papper kopierades eller bortstulos; Piranesi själf,
som fann »la casa di Bonneval» vara »un ottimo fonte»,
inventerade under dennes frånvaro hans skrifbord och gömmor. Det
framgick af dessa fynd, dels att Bonneval icke varit främmande
för tillkomsten af »Prospectus», dels att Armfelt haft till
genomseende en af Bonneval författad politisk uppsats, hvilken
Piranesi lyckades stjäla [2]. Hos kardinal Bernis och abbé Maury
spanade Piranesi, ehuru utan framgång, dels själf, dels genom
andra efter »Prospectus» och det däri anmälda arbetet [3];
värden på det hotell, der Armfelt bott i Florens, utforskades om


[1]
d’Héral till Sparre 29/4 1794. (Reut. Papp.)
[2] Armfelt till Bonneval 24/8, 21/9, 11/11, 18/11 1793. (Reut. Papper). Jfr
ofvan sid. 113.
[3] Den yngre Bernis, «il monsignore«, hade för Piranesi tagit i försvar
Armfelts tillärnade arbete och sagt, att hertigen-regenten borde vara glad att
det utkomme, så att det syntes, att han icke beskyddade sin broders fiender,
«e poi farà come il fratello defunto«. Piranesi tillägger salfvelsefullt:
«Inorridisco a dover parlar così del mio principe, ma in questo momento non sono
che un mero relatore«. (Piranesi till Reuterholm 11/12, 1793).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free