Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Giuliani skyndade till Rom med det dyrbara fyndet och
mottogs med öppna armar af Piranesi. Denne ögnade på dess
innehåll och afsände det genast, stolt öfver det storverk han
utfört, i flera paketer, dels under hertigen-regentens, dels
Reuterholms adress till Stockholm [1]. Piranesis långa spioneri hade
således omsider krönts med framgång; med liflig själfkänsla
kunde han skrifva till Reuterholm, att han gjort »un gran bene
alla Suezia, particolarmente in questo momento». Sändningen
var välkommen i Stockholm, kanske i högre grad än Piranesi
själf anade: den förutan hade, såsom vi skola se, den redan
började högmålsprocessen sannolikt måst nedläggas. Belöningen för
Piranesis välförhållande uteblef icke heller: den svenska
förmyndareregeringen blygdes icke att därigenom erkänna sig
medbrottslig i det skändliga dåd, som på dess vägnar blifvit utförda
i Italien af dess lydiga redskap.
Medan Piranesi satt i Rom, lik spindeln i nätets innersta,
och vaktade sitt rof, sökte Benedetto Mori att i Armfelts
omedelbara grannskap i Neapel alldeles omsnärja honom med sitt
spioneri. Från denne agent ingingo till Piranesi täta rapporter,
hvilka lades under Reuterholms ögon såsom bilagor till dennes
egna bref. Dessa bilagor ega sitt intresse, ehuru de icke, lika
litet som Piranesis rapporter under det första halfåret af hans
spionverksamhet, meddela några upptäckter af vigtiga
statshemligheter. De åskådliggöra endast, till hvilken grad alla den föga
omtänksamme Armfelts steg voro bevakade. Piranesi skröt själf
offentligen med, att han i denne Mori gifvit Armfelt en
hemlighetsfull följeslagare, hvilken följde honom som skuggan kroppen
och aldrig ett ögonblick skildes från hans sida, som bevakade
såsom en skatt hans ord och antydningar, som smög sig med
honom vid hans toilett och följde honom i spåren vid hans
besök »nelle talame di tante principesse e milady, che per lui
sospiravano» [2]. Häri ligger nu visserligen betydlig öfverdrift; ty
huru noggrannt Mori än bespejade alla enskildheter i Armfelts
lif, så var det mycket sällan, som han lyckades uppfånga några
»ord och antydningar» af honom; och de iakttagelser, han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
