- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
152

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke annat än göra heder åt hans hjärta. Ännu många år
efteråt, under ändrade förhållanden, brefväxlade Armfelt med sin
kungliga välgörarinna, som alltid för honom bibehöll sin vänskap.

»Engelske ministern, fortsätter Armfelt, Sir William
Hamilton var den äldste i corps diplomatique under min vistelse i
Neapel; han var en hederlig man med ett angenämt sätt att vara.
Hans kunskaper i mer än en riktning, hans intresse för
forskningar och i synnerhet på det område, som Neapel och Sicilien
erbjuda, göra att man gärna söker hans sällskap. Hans maka,
som med den antika skönhetens klassiska fulländning förenar allt
det tjusande, som alla sekler kunnat uppvisa, har talanger, så
mycket mera förvånande som naturen ensam synes hafva lärt
henne dem. Hennes man älskar henne med passion; man skulle
dock kunna säga, att om det funnes något, som i hans hjärta
kunde uppväga kärleken för hans hustru, så vore det —
etruskiska vaser, hvaraf han eger en präktig samling [1]. Danske
ministern, herr von Bourke, egde mycken begåfning och den
utsöktaste takt samt förenade därmed en intagande blygsamhet;
med ett ord, allt hos honom röjde en man, som vore skickad
att fylla de mest maktpåliggande värf. Grefve Skavronski,
Rysslands envoyé, var sjuk, då jag kom till Neapel, och dog någon
tid efteråt. Hans enka, känd under namnet »den vackra», syntes
mig också ega den bästa karakter och tusen andra egenskaper
för att göra en make lycklig. Chevalier Italinski, som efter grefve
Skavronskis död var chargé d’affaires, var en lärd och
djupgående och på samma gång mycket hederlig man [2].


[1] I Hamiltons sällskap gjorde Armfelt ofta utflykter i Neapels
omgifningar och var en intresserad åhörare till dennes meddelanden om de
arkeologiska undersökningarna i Neapels omnejd. Hans täta besök hos engelska
ministern inberättades flitigt af Mori och Piranesi. Kort förut hade Sir William
och hans gemål i förening utverkat det förbund mellan England och Båda
Sicilierna, hvilket blef så olycksbringande för det sistnämnda riket. — Den
sköna lady Hamilton, som från samhällets allra lägsta klasser uppstigit till en
af dess bemärkta platser och sedan till en politiskt betydande person, blef
för sitt äfventyrliga lif och sin följande förbindelse med den engelske
sjöhjälten lord Nelson lika världsberyktad, som hennes make var världsberömd
såsom arkeolog och samlare. Armfelt egnade, såsom af honom var att vänta,
lady Hamiltons skönhet sin hyllning; men synes icke hafva tillhört den
närmaste kretsen af hennes många beundrare.
[2]
På grund af särskild föreskrift från Reuterholm egnades en speciel
uppmärksamhet åt Armfelts umgänge ej blott med den ryska, utan äfven med
den danska beskickningen; och Mori synes för detta ändamål hafva anställt
särskilda spioner. Danske ministern var den medlem af corps diplomatique,
som, när olyckans tid kom, längst underhöll förbindelsen med Armfelt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free