- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
173

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej någon hemlighet, att den brefväxling, som under senaste tid
pågått mellan svenska och ryska hofven, icke varit af allra
vänskapligaste art [1].

Armfelts gamla fiendskap mot oppositionsmännen af 1789,
försvararna af frihetstidens statsskick, hade endast ökats genom
hans beröring med den franska emigrationen, som i det
konstitutionella konungadömets anhängare — »les monarchiens», som
de benämndes — såg ännu vådligare samhällsfiender än i de
egentliga republikanerna. För honom gällde det sålunda att, om
en riksdag komme till stånd, vara beredd att möta hvarje
försök till omstörtning; och sedan oredan stigit till sin höjd, borde
kejsarinnan förmås att afgifva en förklaring till förmån för
konungamakten. Inför hennes »quos ego» skulle — så menade han —
alla stormar lägga sig. Att af kejsarinnan utverka en sådan
förklaring, var sålunda säkerligen ändamålet med dessa bref, som i
hemlighet skulle tillställas henne genom ryske ambassadören. De
vore så mycket mera nödiga, som Stackelberg icke själfmant
syntes vilja göra någonting i detta syfte.

Armfelt var snart färdig med utkastet för en
operationsplan för riksdagen; den afsändes till Ehrenström, dock endast
såsom ett utkast af en »première idée», hvaraf Ehrenström skulle
behålla för sig själf »hvad som icke dugde däraf». — Det var
utan tvifvel det mesta, för att icke säga allt.

Den var af följande lydelse: »Utan att synas ingå i någon
förbindelse med den gamla oppositionen, borde rojalisterna med
dem i hemlighet öfverenskomma om en plan, i händelse af
riksdag — en sak, som jag anser såsom gifven och nödvändig,
efter hvad man känner om triumvirernas åsigter. Man skulle då
låtsa sluta sig tillsammans med feuillanterna eller monarkisterna
för att tillintetgöra jakobinerna. Dessa båda partier komme att
förena sig om att ställa i utsigt hertigens afsättning från
förmynderskapet, därföre att han brutit konungens testamente; hans
rättigheter till förmynderskapet berodde numera endast på
nationens majoritet. För att bringa saken därhän, skulle man låtsa
att utan gensägelse gå in på den plan, som oppositionen hyste
efter konungamordet. Denna plan var visserligen fullkomligt
stridande mot folkets anda, men man skulle nu lugna sinnena
och spara entusiasmen till det stora slaget. Så snart som man
syntes vilja rubba den högsta makten, skulle då jakobinerna


[1] Se Schinkel. Minnen III: 343, 346, 347. D:o Bihang I: 160, 162.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free