- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
178

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hon sin bostad upplyst; hon tänkte genast, att en husvisitation
genom hertigens utskickade där påginge, och sönderref då i
förskräckelsen det olycksbådande papperet i tusen bitar. Det var
emellertid falskt alarm: den som tändt ljus i hennes våning, var
Armfelts förre kammartjenare Mineur, hvilken dock äfven hade
varningar att meddela [1].

Detta utkast, som varit föremål för så mycket bekymmer
och som så ifrigt afhandlats i den hemliga brefväxlingen, torde
sålunda icke ha kommit under andras ögon än fröken
Rudenschölds och Håkanssons. Armfelt har uppgifvit [2], att
kejsarinnan väntade att få ett dylikt bref från den unge konungen;
det vore nödigt, för att förmå henne att mera rådfråga sin ära
och sin vänskap för den unge konungen än sitt eget intresse.
En närmare antydan om innehållet föreligger i fröken
Rudenschölds förklaring, att afsigten därmed varit, att konungen skulle
försäkra kejsarinnan, att »han vore öfvertygad om baron
Armfelts attachement för sin person, ansåge honom för sin vän och
approberade hvad baronen hos H. M:t kejsarinnan kunde
utverka.» [3] Det skulle sålunda hafva utgjort ett slags fullmakt in
blanco för Armfelt att å den omyndige konungens vägnar
underhandla med Rysslands herskarinna [4].

Dock var med detta bref ingalunda någon bestämd plan
gifven till en förändring af de bestående förhållandena.
Ögonblick funnos, sedan det var afsändt till Sverige, då Armfelt
jämförde Sveriges öde med Polens, ehuru han hoppades på
kejsarinnans ridderlighet. »Om man ej ändrar systemet, skrifver han
i Okt. 1792, efter den utgång franska affärerna tyckas taga, blifva
vi alldeles förstörda och ett nytt Polen, därigenom att 1720 års
regeringsform upplifvas. Kejsarinnan vill ej göra det, ty hon har
lofvat konungen sitt bistånd; men hennes ministrar tänka ej på
annat än bringa Sverige i oreda och anarki. Den stora


[1] Fröken Rudenschölds otryckta memoarer och hennes bref till
Armfelt vintern 1792—93, delvis tryckta i ransakningsprotokollen. Enligt sin
egen uppgift vågade hon aldrig yppa för Armfelt, att detta bref icke längre
existerade, och hon uppgaf t. o. med, att uppdraget vore riktigt uträttadt (Rud.
t. Armf. 12/6 1793; Utdrag, s. 23). Armfelt hade själf uppmanat henne till
försigtighet med sina papper. Mineur fick ock hennes tillsägelse om
nedgräfvande af en del papper på Lindnäs. (Armf. till Rud., 4/11 1792. se Utdrag
s. 3; R. till Mineur (R. A.).
[2] I bref till Ehrenström 27/3 1793. se Protokoll, sid. 447.
[3] Protokoll, sid. 226.
[4]
Att Armfelt själf ansåg, att han därmed spelat ett högt spel, synes
af hans råd i bref till fröken Rudenschöld, att om kuriren Uggla, med
hvilken det afsändts, blefve anhållen och hans papper undersökta, «hon icke hade
annat att göra än fly«. (Enligt Ehrenströms bref till Armfelt 14/10 1792).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free