Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hans anhängare. Förslaget afstyrktes af fröken Rudenschöld,
på den grund att en dylik skrift, enligt konungens löfte till
Gyldenstolpe, nödvändigt måste gå genom dennes händer [1].
Ett annat förslag, framställdt af fröken Rudenschöld, var
att kejsarinnan, för att lyckas att med penningar vinna
hertigen-regenten, skulle förmås att hitsända en hemlig underhandlare,
som vore förut känd såsom hög frimurare. Armfelt fann
visserligen denna idé förträfflig: »man hade till utförandet af vår plan
ej kunnat önska bättre än finna en frimurare, en annan
Plommenfelt»; men han ansåg, dels att frågan vore för sent väckt,
dels antog han, att kejsarinnan »icke hade förtroende till någon,
som hunnit så långt i de mystiska hemligheterna; hon föraktar
dem lika väl som de personer, som bekänna dessa läror.»
Sidohugget till hertig Karl och Reuterholm är karakteristiskt [2].
Det dröjde icke länge, innan Armfelt fann, att hans och
hans vänners många projekt icke skulle leda till något resultat.
Grefve Stackelbergs återkallande uppfattades, såsom nämndt är,
af dem alla såsom ett tecken, att kejsarinnan Katarina icke hade
någon lust att söka strid med den svenska förmyndareregeringen,
samt att det element bland hennes rådgifvare kommit tiil makten,
som önskade Sveriges återförande till vanmakt genom
återupplifvandet af frihetstidens statsform [3]. Dess hufvudman ansågs
vara Markoff, föga fördelaktigt känd från den tid, då han
såsom Rysslands sändebud i Sverige vid 1786 års riksdag sökte
återupplifva traditionerna från tiden före 1772. »Jag kan
ingenting vidare uträtta för mitt fädernesland och mina principer,
klagar Armfelt redan i början af Maj 1793, och jag tänker själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
