Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bästa för att förmå Lagerbring att utlemna hvad han hade; men
förgäfves. »Jag trotsar all mänsklig makt, skref fröken
Rudenschöld [1] att pressa af honom dessa papper. Den lilla billet
à la Châtre [2] som hertigen gifvit, har han tagit ifrån Lagerbring,
så att han icke ens har en afskrift däraf. Väl däremot
protokoll, men som icke äro justerade och som han icke törs be
att justera, af fruktan att mista dem helt och hållet. Hvad åter
angår det andra papperet (kodicillen), så har han det i sitt våld,
men ingen lefvande själ vet därom, utom jag, som fått veta
hemligheten, och han ger dig sitt hedersord, att, om
omständigheterna göra det nödvändigt, icke ett ögonblick tveka att lemna
det åt dig. Men nu skulle han hellre låta taga sitt lif än detta
papper, endast af fruktan att någon skulle misstänka att ett
dylikt existerar». Och längre fram angaf hon såsom skäl för
Lagerbrings vägran, att han fruktade, att i detta dokument i
Armfelts händer kunde blifva farligt, på grund af hans
lättsinne och oförsigtighet [3]. Visserligen hade han senare, då
han erfor Armfelts missnöje, förklarat sig villig att lemna ifrån
sig papperen, om denne ovillkorligen fordrade det: men saken
stannade därvid.
Ehrenström, som vändt sig till Lagerbring i samma syfte,
fick intet svar på sina bref, och tviflade på att han egde de
vigtiga papperen [4]. För öfrigt förklarade Ehrenström
Lagerbrings oginhet genom hans afvoghet mot Ryssland och hans
fruktan för att Armfelt skulle vilja göra bruk af dessa papper vid
sina underhandlingar med kejsarinnan. — Tvifvelsutan var
Lagerbrings försigtighet grundad, ehuru Ehrenström, som särskildt
väntade räddningen från Ryssland, fann det svårt att »justifier sa
conduite». Fröken Rudenschöld gjorde honom längre fram mera
rättvisa, och satte honom främst bland Armfelts förtrogna i
Sverige för sitt förstånd och kloka uppförande. Armfelt ansåg
äfven Lagerbring för en »brave et honnête homme», men kunde
ännu i början af 1794 ej underlåta att gifva luft åt sitt
missnöje med hans envishet och ansåg att han saknade begåfning
för större värf [5].
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>