Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Aftonen blef kylig, och de resande beslöto sig för att stanna
öfver natten i ett dåligt värdshus i Marigliano helt nära Neapel.
Enligt Armfelts berättelse bidrog detta väsentligen till hans
räddning: på morgonen erforo de nämligen, att personer, utsända till
hans förföljande, förklädda som tiggare, kl. 3 på morgonen gått
förbi Marigliano på väg till Manfredonia. De väntade icke, att
flyktingen skulle hafva vågat stanna i Neapels omedelbara
grannskap [1]. Detta blef anledningen, att Armfelt beslöt för några
dagar söka en fristad i ett närbeläget franciskanerkloster, till
dess de ytterligare anstalter hunnit vidtagas, på hvilka han, med
kännedom af sin mäktiga beskyddarinnas välvilja, kunde räkna.
Hos de fromma fäderna funno de resande ett gästvänligt
emottagande, ehuru Armfelt fann »kosthållet ganska skralt».
Från klostret afsändes Brändström följande dagen till Neapel för
att utforska, med hvad framgång Palmqvist skött sitt värf. Midt
i natten återvände han; de nyheter, han medförde, voro
tillfredsställande. Visserligen hade han märkt, att spioner voro honom
i hälarna hvart han gick, och han hade äfven förnummit det
omedelbart efter Armfelts resa uppdykande ryktet, att man lejt
mördare, för att få flyktingen i sina händer — död, om man ej
kunde få honom lefvande. Men den neapolitanska regeringens
afböjande svar till Palmqvist [2] lugnade farhågan att Armfelt
skulle utlemnas i hans händer. Vidare berättade Brändström,
att officerarna på den svenska kuttern, åtföljda af svenske
konsuln André, på aftonen efter Armfelts afresa infunnit sig i hans
bostad, under förevändning att göra sin uppvaktning, men att
hans betjening spärrat vägen för dem. För öfrigt medförde
Brändström bref och helsningar i mängd från de vänner, som gladde
sig åt att Armfelt undgått den öfverhängande faran [3].
Två dagar vistades flyktingarna inom klostrets fridlysta
murar. »På morgonen den 13 Febr. anlände, berättar Armfelt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
