Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommit i dagen, hunnit lägga anklagelsen för en politisk
kombination af det mest omfattande slag; att »jakobinism» och
»rojalism», ryska rustningar och danska omstörtningsplaner däri
voro på ett vidunderligt sätt sammanväfda, mäktade icke rubba
Reuterholms tro på ofelbarheten af sin upptäckt. Så mycket
större skulle hedern bli för hans skarpsynthet, om han lyckades
afvända faran.
Kejsarinnan Katarina mottog den afsände underhandlaren
med välvilja och visade sig lifligt intresserad för
giftermålsförslaget. I sitt svar på hertigen-regentens skrifvelse[1] uttryckte
hon sin tillfredsställelse häröfver och yttrade sig oförbehållsamt
om de politiska frågor, som hertigen vidrört. Beträffande
Armfelt iakttog hon dock en reserverad hållning: hon uttryckte sina
tvifvelsmål, att »en person, som fordom hedrades med salig
konungens allra största förtroende, som öfverhopades af hans
välgärningar» och som förvärfvat sig hennes egen välvilja genom
den ifver, hvarmed han synts nitälska för återknytandet af
vänskapsbanden mellan Sverige och Ryssland, verkligen skulle kunna
påtänka någon brottslig plan. Därjämte fritog hon denne
»orolige och kanhända upproriske» man från allt ansvar för
det misstroende, som varit rådande mellan Sverige och
Ryssland, hvilket hon tillskref den svenska regeringens hållning till
Frankrike och Turkiet. — Stenbock samtalade med
kejsarinnans mäktige gunstling Zuboff om den Armfeltska frågan och
sparade, trogen sina instruktioner, icke på beskyllningar mot
Armfelt. Han erhöll det svar, att kejsarinnan vore skyldig
honom sitt beskydd på grund af de tjenster, han gjort henne
under Gustaf III:s regering, men tillika den försäkran, att hon,
sedan Armfelt genom sin dom i Sverige icke längre kunde
betraktas såsom en offentlig person, med honom skulle afbryta all
förbindelse[2].
Ryska regeringens ståndpunkt med afseende på den
politiske flyktingen var härmed antydd, och de nya förhållanden,
som snart därpå inträdde, medförde ingen förändring härutinnan.
Under inga förhållanden ville kejsarinnan utlemna en man, som
gjort henne tjenster och vädjat till hennes beskydd; men å
andra sidan kunde hon icke öppet uppträda till hans försvar, så
länge han i sitt fädernesland icke var frikänd från en vanärande
anklagelse, allra minst om åt hennes beskydd kunde gifvas
färgen af medvetenhet om förrädiska anslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
