Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Sundberg, som snodde ikring som den onde anden» och som
äfven besökt Haglund, samt en baron Koskull, som under
namnet Noskull vistades i Petersburg och underhöll hemliga
förbindelser med ambassadören Stedingk. Från
Östersjöprovinserna berättades till Armfelt, att en Bennet och efter honom
tvenne svenska officerare, Gyllenram och Vitelius, i samma
ärende varit i Reval. Den sistnämnde hade t. o. m. haft den
djärfheten att, under förevändning af att behöfva
penningunderstöd, besöka grefvinnan Armfelts morbror grefve K. Stenbock
på hans egendom Kolck, medan hon vistades därstädes. Ryktet
hade nämligen berättat, att Armfelt dolde sig under hennes
följeslagares, major Peyrons namn. [1] En major Klick och en
kapten Hasenkampf sades på regeringens bekostnad hafva
genomströfvat nästan hela Ryssland för att bemäktiga sig Armfelts
person död eller lefvande, men fåfängt. [2]
Synnerligen länge dröjde det emellertid icke, innan
Armfelts tillflyktsort blef känd, huru hemlighetsfullt det än hölls i
början; redan i Juli 1795 talar Stedingk i en depesch om hans
vistelse i Kaluga, såsom en bekant sak. På grund af
kejsarinnans bestämda hållning i utlemningsfrågan hade likväl redan då
[1] Haglunds och Peyrons bref till Armfelt 1794. För kuriositetens
skull må ytterligare följande rykten från Sverige rörande den s. k.
Armfeltska konspirationen anföras, sådana de af Armfelts kammartjenare Haglund
sqvallervägen försports. (Han vistades nämligen länge för Armfelts ärenden
i Petersburg, underhållen och beskyddad genom Serra Capriola.
Hemligheten af Armfelts vistelseort var till en början icke ens känd af Haglund.
Dennes bref gingo genom den neapolitanske diplomatens försorg). När
fröken Rudenschöld skulle arresteras, skref Haglund bland annat, sades hon
hafva satt sig till motvärn som en lejoninna, skjutit och försvarat sig med
en värja, men blifvit öfvermannad, sedan värjan sönderbrutits. Dalkarlarna
voro i Stockholm; man hade tändt eld på Storkyrkan, och afsigten hade varit
att skjuta hertigen under eldsvådan: en pistol vore nämligen funnen på
kyrkogården(!). Borgerskapet i Stockholm hade varit samladt, när det till
Armfelts fängslande utsända fartyget återkom, i förmodan att han vore
ombord och i afsigt att befria honom. Toll vore flyktad, liksom Armfelt, och
lefde nu tillsammans med honom hos Sprengtporten; Munck vore återkallad,
de kongl. personerna hade lemnat Stockholm, o. s. v. — Ännu långt senare
blef den Armfeltska processen anledning till hvarjehanda orimliga rykten;
och hans namn inblandades af ryktet oförskyldt i nästan alla på något sätt
oroväckande tilldragelser. Så skrefs det t. ex. med afseende på det
«Netherwoodska skottet«, som uppskrämde sinnena på hösten 1795, att
«anläggaren till hela djäfvulskapet har visserligen ej varit någon annan än den
fördömde Gustaf Mauritz«. (Ahnfelt, anf. st., III: 15). Netherwood hade,
såsom bekant, själf mot sin rockärm aflossat ett pistolskott, hvilket föregafs
hafva varit ärnadt regenten; N:s afsigt var att såsom belöning för den
föregifna faran vinna befordran.
[2] Se Ahnfelt, anf. st., III: 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0260.html
