255 (Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tillhandahålla henne ett innehållet qvartal af Armfelts ministerlön. I
Venedig erhöll hon Lagersvärds bref med underrättelse härom
och dennes erbjudande af sina »bona officia». Hon svarade stolt
och afböjande: hon ville icke mottaga något »beskydd af dem,
som sökte nedsvärta hennes make med anklagelser för de
förfärligaste brott och på allt sätt sökte förgöra honom». Till
hertigen ville hon icke stå i förbindelse: »han hade hittills icke vant
henne vid att stå i tacksamhetsskuld». [1] Det var icke öfverflöd
på tillgångar, som föranledde detta stolta svar. Redan i Florens
hade grefvinnan Armfelt måst anlita en bankirs kredit för att
kunna fortsätta resan; i Wien måste hon genom svenske ministern
Nolckens bemedling pantsätta en del af sina juveler hos en jude
för att få ett lån af 1,700 flor. för resans fortsättande; och längre
fram, i Warschau, måste hon af Sveriges representant därstädes
Toll upptaga ett nytt lån.

Ankomsten till Wien skedde den 11 Mars. Hon mottogs
med synnerlig välvilja så väl af baron Nolcken, hvilken med
henne räknade slägt, som af ryska sändebudet grefve
Rasumowski. Den sistnämnde försåg henne med pass till Riga och
bad henne gifva sin man, som ännu var qvar i Italien, det
rådet att resa under främmande namn och undvika alla
orter, där Sverige hade »någon minister eller annat djur, som
kunde göra honom förfång.» [2] På denna grund iakttog
grefvinnan Armfelt den största försigtighet med baron Nolcken och
föregaf, att hon ärnade begifva sig till Sverige. Först genom
Rasumowskis oförsigtighet fick Nolcken veta, att hennes resplan
gälde ryska Östersjöprovinserna, och dröjde icke att inberätta
detta till Sverige [3].

[1]
Lagersvärd till grefvinnan Armfelt 22/2 och hennes svar (i
koncept) 28/2 1794. Utöfver sina föreskrifter intresserade sig Lagersvärd äfven
sedermera för grefvinnan Armfelt. Enligt gällande sed hade Armfelt,
såsom f. d. minister i Venedig, rätt till en afskedsgåfva. L. föreslog, att denna
skulle för grefvinnan Armfelts räkning reklameras. Från svenska
regeringen fick han dock det svar, att man ej utan att fela mot anständigheten
kunde begära någon gåfva åt en sådan person som Armfelt, med tillägg, att
«grefvinnan Armfelts angelägenheter ej äro Tit. uppdragna«. (Lag. till Reut.
19/7 1794. Reut. Papper).
[2] Grefvinnan Armfelt till sin man 13/3 1794.
[3] I bref till prinsessan Sofia Albertina och hennes stallmästare G.
Stenbock har Nolcken vidlyftigt redogjort för grefvinnan Armfelts
uppträdande i Wien. (13, 14, 27 Mars 1794 Eriksb. arkiv,). «Je fus agréablement
surpris de trouver mon infortunée parente infiniment plus tranquille que je
ne m’y étais attendu, pour ne pas dire dans une assiette d’esprit, en
apparence des plus calmes, jointe à un air de santé, tel que je ne lui en avais
guère remarqué. Je touchai aussi peu que possible au motif de son voyage,
et lui sus un gré infini de la discrétion, avec laquelle elle traitait cette
matière, se bornant à me dire qu’elle n’avait aucune nouvelle de son mari,
depuis qu’elle avait quitté Naples, qu’elle ignorait absolument où il avait
porté ses pas, et que c’était par d’autres relations, qu’elle avait laissées à
Naples, qu’elle avait été instruite de ce qui s’y était passé«. Då Nolcken
efter sitt samtal med Rasumowski ställde henne till ansvar för den falska
uppgiften om hennes resplan, uppgaf hon såsom ursäkt sin förmodan, att
Nolckens instruktioner från regeringen möjligen kunde lägga hinder i
vägen för att tillåta henne resa till Ryssland. — Egentliga skälet var
naturligtvis, att ej leda Armfelts förföljare i hans spår, då äfven han ärnade
begifva sig till Ryssland.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/f3gd/32/0262.html

		Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt / 255 (1892-1894) Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|