Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i hofrättens tryckta protokoll icke mindre än 74 qvartsidor, och
är författad på den otroligt korta tiden af fyra dagar [1].
Försök hade gjorts genom Reuterholms utskickade att
stämma Ehrenström ogynnsamt mot Armfelt, öfver hvars
oförsigtighet han hade så mycken grund att beklaga sig [2]. Det
oaktadt tog han i denna skrift på det bestämdaste Armfelts
försvar. Han förklarade, att han i dennes bref, »ehuru författade
med den legèreté, som tillhör hans snille», aldrig funnit ett enda
ord, som utmärkt det onda uppsåtet att förrädiskt stämpla mot
konungen och riket, och framdrager bevis på Armfelts fruktan
för revolutionen och hans tillgifvenhet för konungen. Därjämte
gifver han en förträfflig karakteristik af Armfelts sätt att
brefväxla, hvars sanning skall vitsordas af en hvar, som känner
Armfelts egendomligheter. På samma gång innebär den äfven
förklaringen och ursäkten för hans vågade utlåtelser, djärfva
förslag och dristiga omdömen. »Hans fruktsamma imagination,
heter det bl. a., födde bref på bref, och i de påföljande glömde
han ofta själf de idéer, projekter och omdömen, som han haft i
de föregående. Under denna ebb och flod af motsägelser,
stridande afsigter och föresatser, var det mig omöjligt att hos baron
Armfelt sluta till något uppsåt om förräderi, myteri eller
förändring i regeringen.»
Den 22 Juli föll hofrättens dom öfver samtliga de
anklagade. Hofrätten ansåg Armfelt vara »fulleligen förvunnen att
hafva i de mest egennyttiga afsigter, icke mindre med inländska
personer på åtskilliga sätt stämplat, än äfven sökt uppmana
utländsk makt och sätta den i harnesk, för att med väpnad hand
befordra ändring i rikets närvarande, på antagna, edeligen
besvurna lagar och högtsalig H. M:t konung Gustaf III:s
upprättade testamentariska förordnande grundade styrelse och
regementsförfattning.». På denna grund lydde domen på förlust af
lif, ära och gods samt fridlöshet, dock — emot aktors yrkande
— utan det vanärande straffet af namnets uppspikande på
skampålen.
Äfven med afseende på Ehrenström biföll hofrätten icke i
allo aktors påstående: Ehrenström dömdes till döden, men högra
handens afhuggande och stegling nämndes icke i domen. Denna
grundades på hans medvetenhet om Armfelts anslag och de
därför afsedda medlen, hans därtill gifna bifall samt hans i samma
syfte framställda egna förslag. Fröken Rudenschöld dömdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
