Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fordrade aktning för den döende konungens sista vilja, uttryckt
i kodicillen till hans testamente, hvilken hertigen-regenten
skriftligt, ehuru ej offentligen, förbundit sig att hålla.
En förändring i rikets styrelsepersonal eller, som Toll
riktigt uttryckte saken, åstadkommandet af en ministèrförändring [1]
var det närmaste målet för deras sträfvanden; det var Armfelts
oförsigtighet och Reuterholms sårade stolthet förbehållet att åt
förslagen i denna riktning gifna namnet revolutionsplan.
Revolutionens namn bars under denna stormiga tid mera än eljest
på tungan. Franska revolutionens tilldragelser hade med denna
benämning mera än förr förknippat tanken på blodiga dåd,
fängelsehålor och schavotter; och ett kraftigare handtag kunde
Armfelt icke gifva sin fiende, då denne ville mot honom stämma
Sveriges allmänna mening, än då han ofvanför planen till sin
ministèrförändring tecknade ordet: revolutionsplan.
Med afseende på Armfelts förslag att vinna sina syften
genom Rysslands hjälp måste hans medanklagades rol af
naturliga skäl hafva förblifvit skäligen passiv: förslagen att företaga
resor till Petersburg i början af 1793, hvarvid nämndes både
Aminoffs, Ehrenströms och fröken Rudenschölds namn, voro löst
utkastade ord, hvilka icke medförde något slags politiska följder.
Så vidt de rörde fröken Rudenschöld, stodo de, såsom hon själf
erkände, i närmaste sammanhang med hennes personliga önskan
att i utlandet få sammanträffa med sin älskare, och kärleken
spelade däri större rol än politiken. — Vigtigare voro fröken
Rudenschölds försök att skaffa Armfelt konungens hemliga fullmakt
hos kejsarinnan; men uträttandet af detta uppdrag var knappast
i och för sig något brott, och dess misslyckande gjorde det
oskadligt. Hennes politiska samtal med ryske ambassadören torde, att
döma af hennes bref till Armfelt, icke hafva varit af djupgående
beskaffenhet eller egnade att främja hans syften, helst som hon
hyste ett afgjordt misstroende till den gamle ryske diplomaten.
I Sverige kan Armfelt sålunda knappast sägas hafva haft
medbrottslingar i någon konspiration. Den Reuterholmska
styrelsen gjorde allt för att öfvertyga världen, att han haft sådana,
icke blott i sitt fädernesland, utan äfven i Ryssland; och faran
för Sveriges själfständighet och ära genom inblandning »med
främmande härsmakt» i Sveriges regering framställdes såsom
öfverhängande. Det mångomskrifna yttrandet i den bekanta
»revolutionsplanen»: »För att gifva styrka åt denna underhandling
med hertigen erfordrades en liten rysk flotta vid höjden af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
