- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
319

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Barthélémy [1] berättadt, och ännu flera besynnerliga
particulariteter, bland hvilka en är remarkabel. Han talte mycket väl
om den salige matkommissarien Mauritz, [2] dess goda intention,
dess désir att se negociationen med giftermålet väl slutad, det
förtroende, han hade inspirerat de höga personerna här, m. m.
Jag sade därpå, att dess önskan och tänkesätt i den vägen voro
allmänna, och att Stedingk visst vore likaså zélé, likaså
intresserad som han häruti. — Nej, nej, svarade han, det är han,
som tillskapat alla hinder; det visar sig äfven i hans
uppförande, och Mauritz har själf flera gånger låtit den högste förstå,
att de mesta intriger, krångel och svårigheter hade sin förnämsta
källa i denna vedervilja. Du kan tänka, om jag blef förundrad,
men jag hesiterade ej, utan sade rent ut min tanke, utan fruktan
för hvad på mig personelt kunde falla. Jag målade bägge
enligt min öfvertygelse och sade, att om jag än continuerade att
vara victime af min honnêteté, ansåg jag som en skyldighet att
ej dölja sanningen. — »Ni ären då ej vänner, Mauritz och Ni?»
— Nej, icke intima, men såsom man är det i stora världen.
Dessutom, vore han [också] min vän, så tycker jag mig ej böra
dölja vid detta tillfälle, att han, för att upphöja sig, gör en
annan tort. — »Kan jag skrifva detta och hela vår konversation?
Vill Ni, att jag skall particuliert säga något om Er?» — Att
jag af hjärtat önskar giftermålet, och att den störste af alla måtte
inse mitt lidande, de oförrätter, jag utstått, och den
problematiska ställning, i hvilken jag nu i tre år befunnit mig.»

»Därifrån föllo vi på Gefle riksdags beslut relativement till
giftermålet, däri jag sade sanningen, som i det öfriga, med det
tillägg, att under regencen möjligt vore, att man häri, som i allt
annat, brukat les voies et les moyens des faussaires publics et
particuliers. Därifrån föllo vi på 1720 års regeringsform, mot
hvilken jag gjorde en violente sortie. »Efter vi äro så
uppriktiga, sade den store herrn, så tillåt mig att säga, att Ryssland
ej har att optera, om ej en parfaite harmonie blir établerad
emellan rikena, och att då den regeringsformen är och blir dess
enda säkerhet.» Jag bevisade tant bien que mal, att den
entreprisen blefve chimérique, t. o. m. omöjlig, då nationen, som nu
älskade sin konung och estimerade hans försigtighet, hans
förstånd och ekonomi, ej kunde vilja något bättre än de hafva.
Enfin, nästan ingen hufvudpunkt blef odiskuterad, och vi äta i
dag middag tillsammans.»


[1] Peyron.
[2] Klingspor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free