- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
354

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom personliga egenskaper, den förnämsta personen i det
brunnssällskap, som 1798 var samladt i Karlsbad. För den
landsflyktiga familjen Armfelt fattade hon från början ett lifligt intresse,
och omhuldade ej blott den politiske flyktingen utan äfven hans
hustru och barn med synnerlig välvilja, hvilken äfven sedermera
visade sig genom en fortsatt brefväxling, frikostiga gåfvor och
ett lifligt deltagande, särskildt för barnens utveckling och förkofran.

Då Armfelt 1799 i Karlsbad, utan att vara åtföljd af sin
familj, återsåg hertiginnan af Kurland, kunde hon ej göra
anspråk på att vara den förnämsta i rang, — vi erinra oss att den
böhmiska badorten detta år gästades af »en hel jordisk Olymp»
— men Armfelt dröjde ej att för sin hustru förklara, att hon
fortfarande intog första platsen såsom »den älskvärdaste af våra
halfgudinnor». Han fann henne »god och söt som en ängel» och
rönte många prof på hennes välvilja. »Alla som talt väl om
mig, skrifver Armfelt, har hon distinguerat, andra har hon
bouderat.» Den krets, som Armfelt tillhörde i Karlsbad, blef äfven
hennes. Med honom och hans vänner deltog hon i sorgen öfver
baron Taubes bortgång; åt dennes stoft erbjöd hon en hvilostad
på sitt slott Löbichau, dit det äfven fördes från Karlsbad,
hvarest det utan presterligt biträde jordats af grefve Axel Fersen [1].
I allmänhet visade furstinnan ett lifligt intresse för Sverige,
hvilket äfven, ehuru icke just till Armfelts fägnad, medförde, att
prinsessan Sofia Albertina kom att tillhöra hennes krets.

Från Leipzig, hvarest Armfelt efter afslutandet af sin
ofvannämnda resa till Braunschweig sammanträffade med sin
nyvunna beskyddarinna och vid hvars stora höstmarknad han af
henne öfverhopades med frikostiga skänker, följde han henne till
lustslottet Löbichau.

På följande sätt har hertiginnans af Kurland biograf [2]
skildrat denna plats, där hon företrädesvis älskade att vistas och


[1] På hertiginnans bekostnad uppfördes i parken vid Löbichau ett
monument öfver Taube, till hvars inskrift Armfelt gifvit idéen. Den bortgångne
gustavianen nämndes där: «Gustavi Adolphi alter parens« och «Terror
novatorum, nisi intercepissent« — epiteter, hvilkas anspråksfullhet icke undgingo
att i Sverige väcka en viss anstöt. (Se Adlerbeth, anf. st. II: 201). Längre
fram, medan Armfelt tänkte på att för framtiden slå ner sina bopålar i
grannskapet af Löbichau, skref han: «Je crois que je finirai par m’y fixer et
avoisiner ma tombe à celle du pauvre baron Taube. La postérité fera alors
peut-être la réflexion que les meilleurs amis de Gustave III ont été forcés par le
sort de chercher, pour couvrir leurs os, une terre étrangère.«
[2] Tiedge, i den utförliga lefnadsskildringen «Anna Charlotta Dorothea,
letzte Herzogin von Kurland«, Lpzg 1823. I tidskriften «Gartenlaube« 1893
finnes införd en uppsats om hertiginnan af Kurland och Löbichau, med bilder
af både slottet och egarinnan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free