- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
14

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


I en mindre bemärkt ställning än Gentz’ och Armfelts här
nämnda gemensamma umgängesvänner lefde Joh. v. Müller, redan
då en inom Europas vetenskapliga litteratur berömd man. Hans
flitiga penna och stora arbetsförmåga räckte till ej blott för
vetenskapligt författarskap och historisk forskning samt till
fyllandet af en anspråkslös ämbetsställning vid kejserliga biblioteket i
Wien. Han spelade äfven en politisk rol, ehuru den på grund
af hans yttre ställning måste blifva underordnad. Liksom
Armfelt, Gentz och d’Antraigues var han högst missnöjd med den
hållning, som den österrikiska regeringen intagit. Det gemensamma
hatet mot franska revolutionen och Bonaparte torde hafva varit
det första föreningsbandet mellan Armfelt och v. Müller;
personlig tillgifvenhet och ömsesidig aktning gaf sedan färg åt deras
förbindelse.

Till v. Müllers missnöje med förhållandena i Wien bidrogo
äfven personliga anledningar. Han hade hoppats att efter den
bekante v. Swieten — Haydns och Mozarts vän, som kort förut
aflidit — blifva föreståndare för det kejserliga biblioteket i Wien.
Denna förhoppning slog fel; han rönte mer än ett bevis på de
styrandes ovilja, censuren lade hinder i vägen för utgifvandet af
hans arbeten, hans ekonomiska ställning blef bekymmersam. [1] Sina bekymmer utgöt han för Armfelt i talrika bref och
biljetter, hållna i en förtrolig ton, vittnande om nära personlig
förbindelse. Armfelts alltid öppna hand lättade hans ekonomiska
betryck; genom Armfelts inflytande hoppades v. Müller få en
fördelaktigare anställning annorstädes, sedan han vändt den
otacksamma kejsarstaden ryggen. Han begärde och erhöll Armfelts
rekommendation hos Gustaf IV Adolf, som han uppvaktade i
Karlsruhe i Juli 1804. [2] — Till gengäld synes v. Müller hafva
varit Armfelt behjälplig med åtskilligt arbete af litterärt-politisk
art, som tillhörde dennes ämbetsverksamhet. Det har ansetts att


[1] Till dessa bekymmer kom äfven obehaget af det bedrägeri, för
hvilket v. Müller var utsatt i Maj 1803, och som fullständigare upplyses af
hans bref till Armfelt än det af v. Müllers biografer blifvit berättadt. En
ung man — hans namn var Hartenstein — hade vunnit den ryktbare
forskarens välvilja och förtroende. Genom fingerade bref i v. Müllers namn,
genom falska växlar och lögnaktiga rykten hade denne «monstre-fripon« bragt
sin välgörare nära ekonomisk ruin, undergräft hans ställning och prisgifvit
hans namn åt skandalen (se Fournier, anf. st., s. 125). Detta blef
anledning till att v. Müller redan första året af Armfelts vistelse i Wien för alltid
lemnade denna stad. (Se Müllers Sämmtl. Werke, 1835, XXIX: 25, XXXII: 245 o. f.).

[2] Se Armfelts och v. Müllers bref till Gustaf IV Adolf 18/5, 1/7 1804. (Ups. bibliotek).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free