Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det utgjorde belöningen för dennes med mycken talang skrifna svar
på Napoleons bekanta artikel mot Gustaf IV Adolf. [1] Hos kejsar
Frans hade Armfelt sin afskedsaudiens den 2 Januari 1805 och
mottogs med stor utmärkelse. Kejsaren själf undertecknade, mot
vanan, hans respass, »författadt i mycket flatteusa termer»; i
afskedspresent erhöll Armfelt en gulddosa af 1000 dukaters värde.
— Den vändning i Österrikes politik, som samma år inträffade,
gjorde att man vid kejsarhofvet betraktade honom med andra
ögon, sedan han lemnat sin beskickning. På grund af
meddelanden från Wien skref kanslipresidenten Ehrenheim på våren
1805 till Armfelt: »Jag skulle ej bli förvånad, om man en dag
begärde att få Er tillbaka.» [2]
Sjuk och nedstämd reste Armfelt från Wien den 6 Januari
1805. Tanken att åter vara utan bestämd verksamhet och utan
hem var honom motbjudande; och ännu var intet bestämdt
afgjordt rörande hans framtid. »Jag funderar på», skref han till
sin hustru, »att innan min likkista beställes, som är den säkra
sejouren, låta göra mig en resvagn, i hvilken jag har alla mina
behof. Flyttar jag då, så är det med hus och hem samt de
aisancer, som äro mig beskärda.» Men den djupare och allmänna
grunden för hans motvilja mot att nu återvända till Sverige, var
hans misströstan att för sitt fosterlands väl kunna något uträtta
under de brydsamma förhållanden, som syntes stunda.
Åt konung Gustaf IV Adolfs goda sidor gjorde han
rättvisa. »H. M:t är en honnête och dygdig människa, full af goda
känslor och principer», skrifver han; »hos honom finnes ett
öfvermått af det goda, något som ofta föranleder motgångar och
misstag.» Men tidigt insåg han, såsom vi hafva funnit, att
Gustaf Adolfs envisa politik skulle medföra farliga följder. Det
inflytande, som Armfelt trodde sig ega hos den unge konungen
under början af den långa dagliga samvaron på tysk botten, var
ej nog mäktigt att hejda denne på den bana, han beträdt, ej
heller att ingifva honom större synpunkter än den sårade
egenkärlekens eller större intressen än garnisonstjensten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
