Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och missnöjet öfver konungens hufvudlöshet och envishet voro i
ständigt stigande. Hans egna yttranden om konungen, så väl som
hans korrespondenters, blifva allt hänsynslösare. Det är ej svårt,
att ur dem skönja oundvikligheten af katastrofen år 1809, och man
kan i själfva verket undra, att den icke inträffade några år förut.
Men säkerligen hade ännu icke hvarken hos Armfelt eller hos någon
af de män, som tillhörde konung Gustaf IV Adolfs omgifning i
Pommern, uppstått någon allvarligare tanke på hans våldsamma
aflägsnande från regeringen. Vördnaden för konungamakt och
myndighet var därtill för fast rotad hos dessa män af »l’ancien
régime»; måttet af Sveriges olycka var ännu icke rågadt.
Bittert föllo väl orden om den konung, hvars färd måste fylla
hvarje fosterländskt sinne med bekymmer; men såsom fullt
ogrundade torde dock böra anses de i den historiska litteraturen
stundom förekommande uppgifterna, att »konspirationsplaner» mot
konungen förehades redan i Pommern. [1] Åtminstone gäller detta
Armfelt och dem som med honom stodo i beröring.
I Boitzenburg mottog Armfelt konungen den 13 Januari,
samma dag som större delen af armén hade tågat tillbaka öfver
Elben. Efter hans ankomst sysselsatte man sig, enligt
Armfelts ord, med att »faire, refaire, mais au fond à rien faire». I det
»oräkneliga högqvarteret, tilltaget för en armé af 200.000 man»,
herskade etiketten och »uniformatiken», och fördes ett eländigt
»vie militaire de parade et d’antichambre». »Kungen regerar
beständigt, säger Armfelt; alltid i stöflar och sporrar och med
svärdet vid sidan. Han inbillar sig att han för krig mot den, som
han afskyr, genom att placera sina soldater som schackpjeser.
Han har vidare till sitt förfogande ett fälttryckeri och lumpna
smickrare, som ej hafva annat än ja på läpparna.»
Den enda omväxlingen i lifvet vid det militäriska hofvet
i Boitzenburg erbjöds af den bekante frenologen Galls besök.
»Doktor Gall läser för oss, berättar Armfelt, och visar oss
dödskallar fem timmar i dygnet... Kungen är synnerligen
intresserad häraf och ser ofta på sina adjutanters hufvud. Jag tror
att det vore bättre att slå på dem för att höra resonnansen.
Säkert skulle man på det viset kunna formera en harmonimusik
i vårt högqvarter.» Men denna »hufvud-étude», säger han någon
tid efteråt, synes ej hafva varit nyttig till annat än att göra »ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
