- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
106

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Konungen erhöll i Malmö underrättelsen om striden d. 16
genom bref af v. Essen, [1] hvari denne formligen begärde, att
Armfelt måtte skiljas från befälet, under erinran om de
oangenäma kontroverser, han under krigets lopp haft med sin
närmaste man. Konungen villfor hans önskan, helst som Armfelt
själf begärde sitt entledigande. D. 5 Maj kunde Armfelt skrifva
till sin hustru: »Jag är den lyckligaste människa på jorden: jag
har fått tjenstfrihet att sköta min helsa och på odeterminerad
tid.» Hans efterträdare blefvo Toll och Wrede. Essen upphörde
att föra militärbefäl, och hans befattning blef, såsom den varit
från början, af civil och administrativ art. Han hugnades dock
för sitt välförhållande under de här skildrade krigshändelserna
med Svärdsordens stora kors — ett hederstecken, som Armfelt
17 år förut förvärfvat. [2]

Armfelts »défaveur hos konungen» var »afgjord, ehuru
hemlig», säger Lagerbjelke, som vistades med konungen i Malmö —
»mindre på grund af tvisten med Essen, än därföre att man
(konungen) själf fruktar att vid framdeles personligt antagande af
öfverbefälet kompromettera sig med honom, hvars sätt att vara
med officerare och trupp, taktiska sorglöshet och kanske allt för
vågsamma rådslag icke behaga». [3] »Likväl, skrifver samme
man några dagar efteråt, talar konungen icke hårdt om honom.
Han tycker, som sanningen är, att då man med hans lifliga sätt
att känna är slagen, vet sig vara skuld därtill och blesserad, så
är det en slags skyldighet att icke öka det bittra i hans
belägenhet med onåd och förebråelser.» [4]

Den 12 Maj anlände Gustaf Adolf, åtföljd af Toll,
Brinkman m. fl., helt oförväntadt till Stralsund. Stor parad helsade


[1] Se Wieselgren, Essen, s. 125.
[2] Det kongl. bref, hvarigenom Armfelt för helsans vårdande «i nåder«
tilläts att nedlägga befälet, var dat. Malmö d. 1 Maj 1807. Tvisten mellan
de båda befälhafvarna nedlades. Efter konungens ankomst till Stralsund
tillkännagafs, att K. M:t vid granskning af rapporterna öfver striden d. 16
April «väl funnit åtskilliga omständigheter, som tarfvade undersökning, men
som alla svårigheter genom Essens rådighet blifvit förekomna, så ville K.
M:t därvid låta förblifva«.
[3] L. till Ehrenheim 23/4 1807 (K. Bibl ). I sammanhang härmed
uttalade Lagerbjelke den förmodan, att Armfelt skulle komma att skickas till
England, hvilket han ansåg vådligt, på grund af dennes förbindelser med
d’Antraigues och Dumouriez och förmodade «häftiga championage för
Bourbonerna«, hvarigenom han skulle komma att mera skada än främja
underhandlingen.
[4] L. till Ehrenheim 26/4 1807 (K. Bibl.). Enligt andra uppgifter
(Trolle-Wachtmeister, Anteckn. I: 67) skall dock konungen i Malmö hafva
visat mycken ovilja öfver Armfelts förhållande, t. o. m. talat om hans
ställande inför krigsrätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free