Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma till Örebro för att påskynda företaget. »Gud gifve att
kungen ej ville benåda oss med sin närvaro! — skref Armfelt
till sin hustru. »Då kunde lätt hända, att transporten af bröd
afstannade genom kungsskjutsningen, och armén finge svälta». [1]
Konungen kom icke, men i stället kommo massor af bref
och ämbetsmemorialer från krigsförvaltningen. I fråga om
skrifvande kunde man ej klaga på vederbörandes verksamhet: »mera
bläck än blod flöt» under fälttåget, sade Armfelt. Vid hans sida
stodo dock under arbetet på truppernas proviantering och
utrustning tvenne män, hvilkas förtjänster han frikostigt prisar och
till hvilka han sedan denna tid stod i förhållande af uppriktig
vänskap. Det var landshöfdingen i Karlstad (sedermera i
Göteborg) grefve Axel Rosen, och chefen för kommissariatet vid
Armfelts fördelning, kammarrådet (sedan presidenten af)
Billbergh — båda äfven under en senare tid kända såsom
ämbetsmän af framstående duglighet.
Smärre posteringar afsändes mot gränsen i senare delen
af Mars; och dagarna omkring d. 1 April satte sig hela armén
i rörelse. »Det kan H. M:t och hela världen vara viss på», skref
Armfelt till sin hustru, full af ifver och verksamhetslust,
bekymren oaktadt, »att den första minut, som möjligt blir att slåss,
jag mindre än någon svensk officer försummar den». Till
Vegesack skref han: »Vi få likväl lof att göra något... En
svensk armé är farligare att lemna inaktiv än någon annan.
Idén, att intet kan göras, verkar idén göra intet och den
helvetiska ton, som så ofta satt vår krigsära på branten af sitt
fall.» Men för att »upplifva truppen» förslog han skämtsamt,
att föranstalta en »autodafé af alla dem, som under fredens
lugn beredt arméns overksamhet och orörlighet. Detta
rättvisans offer till den store Guden skulle förskaffa oss dess nåd
och välsignelse». [2] — Åtta dagar efter uppbrottet från Örebro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
