- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
142

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppgjort en plan för Gyllenskölds samverkan med venstra
flygeln. Enligt denna plan borde, sedan de norska trupperna
till följd af svenska flottans operationer mot Fredrikssten och
Fredriksstad blifvit dragna mot kusten, svenska landtarméns
båda flyglar gemensamt framrycka mot den försvagade fienden. [1]
Order hade redan af Vegesack gifvits åt Gyllensköld, Armfelt
ovetande.

Intet afseende fästes sålunda vid beskickningen från högste
befälhafvaren. På goda skäl väckte detta Armfelts förtrytelse.
Hans vrede vände sig dock mindre mot Vegesack, — »det är
icke hans fel, att han anses som independent af mig och blott
beroende af H. M:ts order», säger han — utan mot
generaladjutanten för armén Tibell, som gjordes ansvarig för konungens
handlingar, och mot Gyllensköld. Till Vegesack uttryckte han
den förmodan, att »Hr Gyllensköld, van vid hofvet och
teaterns [2] intriger och trakasserier, önskat införa denna sin
lifssirap i våra krigsföretag för att brouillera dessa och brouillera
cheferna». [3] Då Vegesack återkallades från sitt befäl, skref
Armfelt till honom i en sårad ton: »Jag förmodar, att konungen
uppkallat min general... för att vara fosterlandet gagnelig i
ett vigtigare befäl», och nämner sig själf »en gammal och i det
närmaste kassabel general, som, ehuru med ganska små
pretentioner, lärer efter den nuvarande krigsorganisationen hafva
dem för stora, efter han trodde han borde få del utaf hvem
som blefve employerad eller skickad till befäl i en armé, som
han en chef kommenderar». Han gör därjemte följande nedslagna
bekännelse: »Den tid vi varit (nominatift) med hvarandra, har
lemnat oss ingendera tillfälle att hvarken partielt eller förenade
göra något, som kan vara gagneligt för staten.» [4]


[1] V. till Armf. 14/5 1808, tr. i «Åtskilligt ur V:s papper«, s. 49.
[2] Under åren 1799—1813 var Brelin-Gyllensköld andre direktör vid
Kongl. teatern.
[3] A. t. Vegesack 17/5 1808 (Krigsark.). Med dessa och andra bittra
uttryck om G. kontrasterar på ett egendomligt sätt den förbindliga tonen i ett
Armfelts bref till Gyllensköld några veckor senare, 4/6 1808 (Ups. Bibl.).
[4] A. t. Vegesack 16/5 1808 (Krigsark.). Ytterligare förklaringar egde
rum mellan de båda generalerna, och det goda förhållandet syntes snart
vara återställdt. Se A:s bref till V., 24/5 1808, tryckt (under orätt datum) i
«Åtskilligt ur Vegesacks papper«, s. 53, hvarest det säges: «Jag misstror ej
den mans tänkesätt, med hvilken jag delat öden och faror och som jag bör
anse som min vapenbroder. Den rättvisa, jag gjort åt Edra verkliga
militäriska talanger, Er erkända bravur har blott varit en helig pligt, jag uppfyllt.«
Och då Vegesack längre fram på sommaren erhöll ett befäl mot Finland,
skref Armfelt till honom: «Lycka, ja mycken lycka följe Edra företag!
Finlands befrielse blir ämnet för en oförgänglig ärestod.«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free