- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
147

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

där samlade trupperna erhöllo order från Stockholm att
marschera till Skåne.

Efter striderna vid Præstebakke afstannade i själfva verket
krigsrörelserna å ömse sidor. Det var ej längre ett fälttåg,
endast en gränsbevakning, under hvilken man ömsesidigt sökte oroa
hvarandra. Smärre rekognosceringar, skärmytslingar och
skottväxlingar föreföllo visserligen oupphörligt, men utan synnerlig
betydelse. Majoren, sedermera öfverstelöjtnanten Georg
Adlersparre, som kort före missödet vid Præstebakke såsom Armfelts
öfveradjutant ankommit till armén, blef från denna tid en af
dess verksammaste officerare. På hans förslag inrättades under
sommaren en flygande kår under K. H. Anckarsvärds befäl,
hvilken visade sig vara af mycket gagn för skyddandet af
gränsen mot Vermland. [1] Med Adlersparre underhöll Armfelt under
denna tid en liflig brefväxling, upplysande för tilldragelserna vid
vestra armén under sommarmånaderna 1808. [2]

Under tiden »bortplockades», enligt Armfelts ord, den ena
efter den andra af vestra arméns fördelningar och ersattes med
oöfvade och obevärade landtvärnsbataljoner, som »sågo ut som
tiggare» — allt till generalens lifliga harm. Någon gång hände,
att order om dessa truppflyttningar gåfvos utan att
öfverbefälhafvaren därom på förhand underrättades. Artilleriets
befälhafvare Helvig tillät sig dylika åtgärder, hvilka med full rätt
framkallade lifliga protester. Armfelt skrifver med anledning häraf:
»Jag har skrifvit horreurer öfver den façon att gifva sådana ordres
à l’insu af den som kommenderar; och jag påstår, att blott i
Sverige och ur Vatikanens militärkansli sådana ordres kunna
imagineras.» [3]

Föreställningarna till konungen blefvo utan verkan. Mera
gehör hade Armfelt hos hertig Karl, sedan denne efter


[1] «Flygande kåren borde ha vingar, efter den ej har skor«, skref
Armfelt vid tanken på dess dåliga beklädnad.
[2]
Tryckt i Adlersparres Handl. rör. Sv. historia, II: 175 o. f.
Originalen finnas i Lunds universitets-bibliotek. Vid tryckningen äro åtskilliga
mindre uteslutningar gjorda och i allmänhet föga noggrannhet iakttagen.
[3] Till Adlersp. 5/7, anf. st., s. 187. Adlersparres bref gingo i samma
ton. Ett utdrag må anföras, visande de bekymmersamma förhållandena (14/8):
«Jag fruktar, skrifver Adlersparre, att ej mindre än revolutions-mesurer
erfordras för att förskaffa vårt fattiga och nakna folk något på kroppen, som
förtjente kallas kläder ... Likaså torde starka mesurer erfordras, om en
verklig reda skall blifva i sjukhusdetaljen. Ekonomidirektören i Karlstad är ifrån
morgon till morgon biribispelare och har varit nästan öfvertygad
falskmyntare; förste läkaren på stället måste alltid hemtas från spelhuset och roar sig
med att prygla sjuka soldater. — Den medicinska styrelsen liknar något
katolska kvrkan och svenska artilleriet därutinnan, att den utgör status in staut.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free