Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under förklarande, att de ej längre kunde medverka till det
förderfliga regeringssystem, som öfver riket dragit så många
olyckor. Armfelt ansåg, att detta steg skulle hafva varit
»konstitutionelt, lagligt, vördnadsfullt och ej besmittadt med något
revolutionärt»; han tviflade icke på, att det skulle hafva åstadkommit
den önskade verkan. Förslaget motsades icke under
öfverläggningen, men ingen af de erfarna män, för hvilka det
framställdes, gjorde något för dess utförande. De visste, att
revolutionen var i annalkande; och erfarenheten hade visat konungens
otillgänglighet för skäl af hvad slag som helst. Möjligt är också,
såsom Armfelt förmodade, att några af dessa ämbetsmän höllo
för mycket på sina ämbeten för att våga afsäga sig dem. [1]
Efter detta sammanträde synes Armfelt hafva önskat att
draga sig undan händelsernas skådeplats. Nynäs torde hafva
synts honom ligga för nära hufvudstaden. Han anträdde från
Södertelje en resa till Östergötland och Nerike. Han tillbragte
de sista veckorna i Februari och de första dagarna af Mars hos
sin slägtinge, friherre Karl Armfelt på Runstorp i Östergötland,
dit arfs- och andra familjeangelägenheter kallat honom; han
gästade några dagar sin vän brukspatron Burenstam på
Skogaholm i Nerike, och hade den 15 Mars hunnit till Engsö, sin
dotters hem, då underrättelsen om den ödesdigra tilldragelsen den
13 nådde honom. [2] Under denna resa hade han tillfälle att
iakttaga stämningen på landsbygden, och fann att »allmogens
ton ej var stort bättre än de degraderade gardesofficerarnas»,
samt att önskan om förändring vore allmän. — Men för öfrigt
synes han med afsigt hafva hållit sig undan diskussioner öfver
dagens frågor. [3] Otåligt afvaktade han utgången af de
tilldragelser, om hvilkas förberedelser han var underrättad. »En
forme quelconque skola väl dessa å ömse sidor betydliga
hufvudlösheter taga», skref han till sin hustru i samma bref (12/3),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
