- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
181

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

maktpåliggande. Det rörde de tvenne frågor, som från början
stått i sammanhang med Adlersparres revolutionsföretag:
hertigens af Augustenburg val till tronföljare och Norges förening
med Sverige. Det sistnämnda var i Armfelts ögon
hufvudändamålet; och han hade före sin afresa erhållit riksföreståndarens
särskilda uppdrag att undersöka i hvad mån saken kunde
främjas genom förbindelser i Norge. [1] Tronföljarevalet blef
småningom, såsom det syntes, Adlersparres hufvudsyfte, medan
Armfelt i tronföljarefrågan efter någon tid återgick till den grundsats,
som han omedelbart efter revolutionen uttalat i ett bref till Axel
Rosen: »Gustaf IV Adolf är såsom oförmögen att styra utom
all fråga; men hans son har icke förlorat sin rätt, om han icke
gör sig ovärdig själf därtill.» [2]

Kring dessa tvistepunkter rör sig en stor del af Armfelts
verksamhet under 1809. Sedan man länge å ömse sidor
intrigerat och framställt äreröriga beskyllningar, medförde de, såsom
vi skola se, omsider Armfelts fullständiga brytning med
Adlersparre och dennes anhängare samt blefvo icke utan inflytande
på hans kommande öden.

Till en början rådde dock den största endrägt. I bref till
Armfelt under början af denna vistelse i Göteborg försäkrade
Adlersparre om sin vördnad och tillgifvenhet och meddelade
förhoppningsgifvande politiska nyheter rörande de påbörjade
fredsunderhandlingarna. I Norge vore man uppriktigt böjd för en
förening med Sverige, säger Adlersparre. »om vi för det första
ej ligga under fransyskt öfvervälde och för det andra gifva oss
själfva en god medborgerlig konstitution.» — Jämte
uppehållandet och utvecklandet af förbindelserna med Norge förelåg för
Armfelt uppgiften att förekomma, att den förändrade politiska
ställningen vållade någon åtgärd af den engelska flottan utanför
Göteborg till förfång för dess handel. [3]

Med vanlig ifver grep Armfelt saken an, understödd af
tvenne män, som spelade en framstående rol i frågan om


[1] Se Scævola, Utl. dipl. minnen, s. 53.
[2] 17/3 1809.
[3] Från detta besök på vestkusten härrör Armfelts bekantskap med
assessor Bodell, omnämnd af Crusenstolpe, De närvarande (s. 119). På
Armfelts uppmaning skall denne man, enligt Crusenstolpes uppgift, hafva begifvit
sig till Stockholm för att under Ruuths och Ugglas’ auspicier verka såsom
politisk skriftställare mot Grewesmöhlen. I ett bref 3/5 1809 uttrycker
Armfelt sin tillfredsställelse med Bodells skrift «Försök till anmärkningar öfver
några punkter i statshushållnings- och finansämnen«.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free