Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare inkomst borde han, enligt gällande författningar, ej heller
kunna behålla utan att svära trohetsed åt Finlands storfurste.
Af den ryska pension, som Armfelt sedan många år uppburit,
hade under krigsåren naturligtvis intet influtit; underrättelse
ingick, att den för framtiden komme att upphöra.
Allt detta var saker, som Armfelt betecknade som »utsökta
infamier», för att tvinga honom »att blifva ryss». »Men just häri,
sade han, hafva de misstagit sig på min karakter. Jag kan blifva
fattig, dö af misère, men aldrig forceras med nedrigheter till
något steg, som skulle i min egen opinion förnedra mig.
Emellertid är jag riktigt olycklig och får skynda mig till Finland för
att försöka, om något kan frälsas genom min närvaro och den
personliga aktning, jag fordom njöt af både kejsare och ministrar».
»Kan jag, heter det i ett annat bref, få ut det mig tillkommer,
så att jag, utan att blifva ryss, blefve independent, så qvitterar
jag här all tjenst och vandrar ut i världen till Paris, Schweiz;
och kan jag det ej — hvad återstår då för mig?» [1]
Dock voro dessa ekonomiska skäl och missnöjet med
förhållandena i Sverige icke de enda, som föranledde denna resa.
Äfven Finlands öde låg honom om hjärtat; och de skildringar,
han erhållit om tillståndet i sin födelsebygd, gjorde honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
