Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta var tidigt på morgonen af Armfelts 55:e födelsedag,
den 1 April 1811. Han åtföljdes på resan af sin äldste son
Gustaf, nu officer vid hästgardet; för att skydda honom mot
öfverfall hade hans vän grefve Löwenhjelm låtit hans vagn
eskorteras af några väpnade ryttare af sitt regemente, utan uniform.
Samma dag anlände den landsförviste till Grisslehamn,
öfverfartsorten till Åland. Med anledning af väderleksförhållanden
måste han uppehålla sig i Grisslehamn tre dagar, innan
öfverfarten kunde ske. [1] Därifrån afsände han den 3 April genom
sin hustru ett långt bref till kronprinsen, hvari han på ett öppet
och värdigt sätt rättfärdigade sig, visade anledningen till och
syftet med den skrift, som föranledt hans förvisning, fordrade
laglig undersökning och rättvisa, på det de smädliga ryktenas
osanning måtte komma i dagen, samt ånyo erinrade om sitt
samtal den 16 Februari. [2] Armfelt ville, att grefvinnan
Armfelt personligen skulle öfverlemna detta bref samt därefter vägra
att synas vid hofvet.
Det var såsom finsk undersåte, som Armfelt lemnade
Stockholm. Han hade dagen före sin afresa hos ryske ministern
Suchtelen svurit Alexander I trohetsed. Detta skedde alldeles
icke, såsom det blifvit påstådt, nattetid och i hemlighet eller för
att rädda sig undan ett hotande straff. Det skedde på ljusa
dagen; och ingen anledning fanns i själfva verket till något
förhemligande. Armfelt hade, som vi sett, i sina händer ett bref
från ryske statssekreteraren Speranski med tillkännagifvande, att
Suchtelen erhållit kejsarens befallning att mottaga Armfelts
trohetsed. Han hade således intet annat val, då den så länge
förberedda flyttningen till Finland måste ega rum. Hans pass var
äfven längesedan utfärdadt; och kronprinsens godtyckliga
befallning påskyndade i själfva verket endast med några veckor
Armfelts ombyte af fädernesland. [3]
Med skäl kunde Armfelt anse sig förorättad; och hans
förvisning kan icke anses såsom annat än en våldsam och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
