- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
271

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lemna tillförlitlig upplysning; och hans förbindelser med många
af Europas ledande män bland Napoleons fiender gjorde honom
särskildt lämplig att med dem återknyta de band, som
Alexander brutit genom freden i Tilsit.

Med glädje förnam Armfelt, att »kejsaren var oändligt
fallen för att skaka af sig kedjorna». »Då jag i går såg honom
länge», skref han i slutet af Maj till sin hustru, »och på
befallning diskuterade allt, så var han helt och hållet af min tanke.
Låter han Bonaparte anfalla sig, så är det förbi!» Visserligen
fann Armfelt, att »det förflutna har gifvit åt det närvarande en
sådan osäkerhet, en sådan fruktan för repetitioner, så att, om
man ej forceras till krig, man visserligen ej gör det för sin
själfständighets skuld». Men såsom ett steg till brytning, hvaröfver
han lifligt gladde sig, anförde han, att Ryssland börjat
öfverträda kontinentalsystemet genom att öppna Svarta hafvets hamnar.
Detta skedde mot den franskvänlige Romanzows önskan och
ansågs förebåda ett ministerskifte. Kejsaren hade väckt fråga, att
Armfelt under sommarens lopp skulle begifva sig till England,
för att underhandla om fred med detta land. Denne var därtill
beredd och önskade, att Ehrenström, hans forne sekreterare vid
Vereläfreden, skulle vara honom följaktig. I det bref (17/6 1811),
hvari han i djupaste hemlighet omtalar för sin hustru detta
förslag — brefvet är skrifvet med sympatetiskt bläck — anser han
kriget med Frankrike afgjordt, så snart fred med Turkarna
kunnat vinnas. »Innan det smäller», tillägger han, »vill jag hafva
dig undan ur Sverige, ty Bonaparte blir alldeles rasande på
mig för alla de goda tjenster, jag gjort honom och hoppas att
vidare göra.» [1]

I en vidlyftig »Mémoire politique et militaire sur les
circonstances présentes» — med motto ur Hamlet: To be or not
to be, that is the question — lemnade Armfelt nu kejsaren en
sammanfattning af sina åsigter rörande Rysslands nya politik.


[1] Napoleon förblef icke heller i okunnighet om Armfelts verksamhet
hos Alexander för att påskynda kriget. På obekant sätt hade Frankrikes
minister i Stockholm under sommarmånaderna 1811 fått i sina händer och till
sin regering öfversändt utdrag ur Armfelts «Mémoire«. Se Geffroy, La Suède
et la Russie en 1812, i Revue des deux mondes 1855, XII: 568. Den af
Geffroy uttalade förmodan, att den svenske generalkonsuln Schenbom i
Petersburg skaffat franska ministern detta vigtiga papper, är säkerligen oriktig.
Den gamle Schenbom var en ärans man och Armfelt uppriktigt tillgifven.
Snarare torde det hafva skett genom någon person i den ryske kejsarens
franskvänliga omgifning (Romanzow eller Speranski?). Armfelts egenhändiga
utkast finnes bland hans papper.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0278.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free