- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
273

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det är, som man finner, 1812 års ryktbara fälttåg i
Ryssland som här, med några mindre väsentliga förändringar,
tecknas med en framsynt blick. Ej mindre i politiskt än i
militäriskt afseende gingo de anvisningar, som innehöllos i denna
uppsats, i fullbordan. De politiska förutsättningarna för framgången
af ett krig af ofvan antydda beskaffenhet voro, enligt Armfelts
åsigt, följande. Fred borde slutas med Turkiet och med
England, hvaraf skulle följa kontinentalsystemets upphäfvande och
räddningen af Rysslands handel; åt Spanien borde lemnas allt
möjligt understöd; man borde söka vinna Österrikes allians eller
åtminstone dess neutralitet; och äfven Preussens biträde borde
kunna påräknas, understödt af en allmän folkresning i Tyskland.
Samtidigt borde man på alla håll söka åstadkomma diversioner
— i Tyrolen, i Italien, i Holland, på Frankrikes kuster —, för
att splittra dess krafter. »Sverige», heter det, »borde förmås
genom allt, som kunde vara i dess enskilda intresse, att ingå i
förbund med Ryssland och England: för vinnande häraf borde
det försäkras om Norges eröfring och besittning.» [1] — »I ryske
kejsarens händer», säger Armfelt, »hvilar för närvarande den
civiliserade världens öde. Utgången af ett fälttåg är oviss, men
af tidsutdrägten är framgången gifven, i synnerhet mot en armé
utan medel, så vida den ej plundrar, och utan vänner, så vida
den ej segrar ... Krigets mål är Europas befrielse. Det är ej
nog att resa en bräcklig fördämning mot denna fruktansvärda
makt: den måste förstöras, den allmänna förstörelsens redskap
måste själf tillintetgöras.»

Onekligen är detta aktstycke af stort intresse; och dess
författare kunde väl sägas därigenom hafva intagit en plats i
historien, äfven om den intet annat haft om honom att förtälja.
Oafgjordt torde det väl böra lemnas, huru stor del af detta nya
politiskt-militära system, som Armfelt hemtat från sina samtal
med Karl Johan; ovisst är äfven hvad han däri lånat af de
fälttågsplaner, som i Petersburg förut uppgjorts af Napoleons


[1] I den redaktion af Armfelts uppsats, som genom franske ministern i
Stockholm öfversändes till Paris och som refereras af Geffroy (anf. st.), synes
särskild uppmärksamhet hafva egnats åt förhållandet till kronprinsen af
Sverige. Öfverbefälet borde tillbjudas honom, ett möte mellan honom och
Alexander ega rum, ömsesidiga förpligtelser ingås, å svensk sida att aldrig
söka återvinna Finland, å rysk att garantera Norges eröfring från Danmark,
hvilket skulle erhålla vederlag i Tyskland. Dessa detaljer saknas i den
redaktion, som finnes bland Armfelts papper, men som för öfrigt i allt
väsentligt öfverensstämmer med det nämnda referatet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free