- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
276

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den dygdigaste och vördnadsvärdaste af qvinnor!» [1] Han svor
att hämnas; alla band vore nu brutna. »Det är lögn, att jag ej
haft H. M:ts tillstånd att blifva kejsarens undersåte: mitt bref,
då jag kom öfver från Finland och begärde mitt afsked,
innehåller tydligen min plan. H. M:t har sedermera i December
månad själf med tårar i ögonen gifvit mig sin lyckönskan och
välsignelse, med det tillägg: »Nog kommer Ni om någon tid att
höra oss till.» [2] Efter detta, huru kunde jag tro, att jag
behöfde mer, så mycket mer som jag högt hela tiden annonserat
mitt beslut? Detta hoppas jag du underrättar publiken om, nb.
så mycket sig utan fara göra låter.... Jag vet ej, huru de
våga säga att jag ej begärt justifiera mig! Men man vågar nu
både säga och göra mycket. Konsten är blott att lära smälta.»

Förlusten af excellenstiteln i Sverige kunde vara Armfelt
och hans maka likgiltig, helst sedan han blifvit rysk undersåte
och vistades i det på denna titel frikostiga Ryssland. Men den
skugga af misstroende och brottslighet, som det offentliga
tillkännagifvandet måste kasta öfver hans namn, ej blott i hans
gamla, utan ock i hans nya fädernesland och inför hans nye
suverän, som visat honom så mycken välvilja, var han angelägen
att utplåna. Han skyndade att i ett bref till kejsaren, samma
dag som underrättelsen ankom, förklara, att uppgiften om
förhållandet med trohetseden vore lögnaktig: såväl konungen som
kronprinsen hade han underrättat om sin afsigt att blifva rysk
undersåte. Förföljelsen mot grefvinnan Armfelt — »aussi
distinguée par sa naissance que par ses vertus et une conduite aussi
mesurée que noble» — kunde, säger han, endast förklaras af det
hat, som det »franska partiet» i Sverige hyste mot honom: de
hade lyckats »öfverrumpla kronprinsens samvete». Likväl
hoppades han, att kronprinsens åtgärd icke måtte anses såsom en


[1] Det synes icke omöjligt, att man genom detta påbud äfven velat
straffa grefvinnan Armfelt för den förolämpade hållning, hon intagit efter sin
mans afresa. Hon undvek att träffa kronprinsen och dem hvilka hon ansåg som
sin mans fiender; hon ansåg, liksom han, att Sverige nu blifvit «un répaire,
où la calomnie, la peur, les soupçons, la faiblesse, la méchanceté et l’intrigue
paraissent avoir établi leur thrône«. Karakteristisk är en biljett från henne
till grefve G. Stenbock från dagarna efter Armfelts afresa, utgörande svar
på en anmodan att, med anledning af hvad som timat, ej synas vid ett
societetsspektakel på hofvet. Hon ansåg denna förödmjukande påminnelse onödig.
«Jag är förmodligen för mycket de la vieille cour«, skref hon, «för att så
hastigt vänja mig vid att polisbetjenter, lakejer och det man förr i världen
kallade patrask, skall vara med i alla kungliga confidencer.« (Eriksb. arkiv.
[2] Jemför ofvan, sid. 238, 246.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free