Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärare, ju närmare tiden led mot uppbrottet. »Om jag hade
litet sällskap, så skulle jag gärna stanna på landet hela hösten.
Det är sannt, att naturen mister sin fägring, och att allt det
tjusande försvinner; men luften är ren, och ögat möter icke de
skådespel af all den mänskliga naturens förnedring, som en stad
erbjuder.»
Under sommarmånaderna hvilade politiken, och de stora
planer för Rysslands yttre statskonst, som uppgjorts under
samtalen med kejsaren, hade vid höstens ankomst ej skridit närmare
sin fullbordan. Freden med Turkiet syntes ännu aflägsen, tack
vare Frankrikes intriger, och förslaget om Armfelts afsändande
till England såsom underhandlare hade ej kommit till utförande. [1]
I stället kryssade engelska kapare i finska skärgården, till stort
förfång för handeln. Äfven Armfelts egna flyttsaker, som först
nu öfverfördes från Sverige, voro i fara att blifva uppsnappade.
Utsigterna till krig mellan Ryssland och Frankrike syntes på
hösten 1811 sålunda nästan mindre än på våren samma år.
»För att åstadkomma en förändring», skref Armfelt kort före sin
återresa till Petersburg, »skulle man köra bort Romanzow. Detta
skulle väl ej göra Alexander mera krigisk, men man skulle kunna
leda honom till ett anfallskrig genom förbindelsernas och
omständigheternas makt. Det är härpå som jag skall arbeta af
alla krafter — om jag ej faller i onåd om några månader.» [2]
De var dock ej i främsta rummet Europas allmänna
angelägenheter som påkallade Armfelts tjenster, utan de finska
ärendena. Den verksamhet, som närmast väntade honom, var icke
krigarens eller diplomatens, utan den civile ämbetsmannens och
administratörens.
Till sina blifvande arbeten för Finlands väl önskade
Armfelt ifrigt att förvärfva medhjälpare i personer, hvilkas duglighet
vore pröfvad under den svenska tiden. Gärna skulle han hafva
sett, att alla framstående finnar, liksom han själf, lemnat
Sveriges tjenst för att tjena sin fosterbygd. I det memorial rörande
finska angelägenheter, som han redan vid sitt besök i
Petersburg 1810 aflemnade för att föreläggas kejsaren, hade han fäst
dennes uppmärksamhet på vigten att genom vissa förmåners
beviljande vid Finlands tjenst fästa män, sådana som general
Sandels, hvilken, ehuru född i Sverige, efter mer än tjugoårig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
