- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
307

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att jämte dessa kasernbyggnader äfven baracker, tjenande till
marsch-qvarter, skulle på passsande afstånd uppföras; till deras
bekostande borde under fem år bidrag för hvarje hemman utgå.
Ett inqvarteringsreglemente, som lemnade detaljerade föreskrifter
i afsigt att förekomma de missbruk, som redan inrotat sig,
utfärdades, såsom förut nämndt är, den 31 Jan. 1812. Armfelt
hade såsom finska kommitténs ordförande tagit liflig del i denna
frågas behandling. [1] »Inqvarteringsfrågan är nu utredd», skref
han i slutet af Dec. 1811 till Aminoff; »och du skall få se på
ett annat opus, än det drafvel, som konseljen hitskickat.» [2]

Men vigtigare än lindrandet af inqvarteringsbördan, ehuru
därmed på det närmaste sammanhängande, var frågan om
upprättandet af ett eget nationalförsvar. Tanken härpå sysselsatte
vid denna tid flera af Finlands patrioter. Redan då Armfelt på
våren 1811 begaf sig till Petersburg, var frågan å bane samt
föranledde meningsutbyten; [3] och Armfelt mottog sedermera
från flera håll uppsatser i ämnet, hvilka finnas bevarade. Ett
par af dem äro anonyma: i en — uppenbarligen författad af
någon gammal finsk militär — yrkas återupprättandet af indelta
armén samt uppsättandet af 2,000 man värfvade trupper; i en
annan förordades värfning, inrättning efter ryskt mönster, ryska
kommando-ord och rättighet att föra trupperna utom Finland.
Ett tredje förslag, af generalmajoren G. H. H. Gripenberg,
bekant från Finlands sista strid, utgick från åsigten, att
försvarslösheten vore ovärdig en själfständig och upplyst nation, och
yrkade, att en armé af 10,000 man på det gamla
indelningsverkets grund borde uppsättas i Finland; ett motsvarande antal
ryska trupper, använda till garnisoner i fästningarna, borde
qvarstanna i landet. Denna sistnämnda uppsats var åtföljd af
vidlyftiga statistiska och ekonomiska utredningar.

Mera genomtänkt än alla dessa förslag är en bland Armfelts
papper äfven befintlig uppsats, benämnd »En patriots tankar om


[1] Jfr. ofvan s. 292, 295. «Inqvarteringen måste existera«, skref han,
«tills vi formera en egen milis. Men att sätta en gräns för missbruk och
gifva lagarna sin rätta kraft, att draga en råskillnad emellan militära
pretentioner och landets rättigheter, — det är min skyldighet att ockupera mig af,
och detta är under fullt arbete«. (A. till sin svägerska 30/11 1811, Viurila).
[2] (Rilax.)
[3] I bref till Armfelt 17/5 1811 afstyrkte hans vän Aminoff, som året
förut i Petersburg utverkat den finska militärens undantagsställning,
upprättandet af en nationalmilis. Tiden därför vore ej ännu inne; lugnet skulle
däraf störas; det skulle visa bristande tacksamhet för kejsarens ädelmod;
ovisst vore, om ej de blifvande finska trupperna skulle göra gemensam sak
med svenskarna i händelse af krig med Sverige.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free