- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
324

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

November» och ej fältmarskalken Kutusow, som dref fransmännen
ur Ryssland.

I början af detta krig deltog Armfelt, dock utan att föra
något befäl, endast såsom tillhörande kejsarens stab och såsom
en af hans många militära rådgifvare. Han följde den
tillbakavikande ryska hären från Vilna till Smolensk — under ett
missmod, som ständigt växte. Krigisk ära var härunder icke att
förvärfva; men genom sitt deltagande i de långa förberedelserna
till detta ödesdigra krig har Armfelt, såsom vi till en del redan
sett, spelat en betydande rol i Rysslands, man kan äfven säga,
i Europas historia. I själfva verket har han under sitt
mångskiftande lif aldrig intagit en större och mera inflytelserik
ställning än under denna tid. Samtida historiska källor bära därom
vittne; i den tryckta litteraturen behöfver man ej forska länge,
innan man finner hans namn vid sidan af Alexanders främsta
rådgifvare under den nya politik, som åren 1811 och 1812
medförde. Omdömena om halten af Armfelts verksamhet växla;
men äfven motståndare och afundsmän erkänna hans stora
inflytande och hans lifliga deltagande i de frågor, som afgjordes
genom det vid Lithauens gräns i Juni 1812 började världskriget.

Armfelts personliga ställning i den ryska hufvudstaden
under tiden närmast före krigets utbrott var ej blott bemärkt, utan
lysande. Såsom Finlands högste ämbetsman i Petersburg var
han inrättad på stor fot: han bebodde ett af kejsaren upplåtet
och möbleradt palats, med stort utrymme ej blott för honom
och hans familj, utan ock för finska kansliet och för en talrik
betjening. Gästvänligt mottogos i detta hem de finska
landsmännen; julen firades hos finska kommitténs ordförande med
gästabud på gammalt svenskt vis, enligt hvad han själf berättar. Men
den finska kolonien i Petersburg var dock långt ifrån att utgöra
Armfelts hufvudsakliga umgänge. I kejsarens hof, hos hans
moder och hans gemål, hvilka, såsom vi sett, från början
mottagit Armfelt med synnerlig utmärkelse, syntes Alexanders nye
förtrogne såsom en af de mest bemärkta gestalterna; och
öfverallt i Petersburgs förnäma värld var han en eftersökt och firad
gäst. Oupphörliga fester, officiella och enskilda, inkräktade i
början mera af den genom arbete strängt upptagna tiden, än han
önskat. »Om jag vore yngre och rikare, mindre trött på
världen, så skulle ingen dödlig kunna vara lyckligare än jag»,
skrifver han till sin hustru, »såvida en herskares godhet och allmänt
anseende kunna bidraga till lifvets lycka. Men jag saknar mitt
tillbakadragna lugn och dem af de mina, som ett hårdt öde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free