Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det uppträde, som nu egde rum, undgick icke att väcka
uppmärksamhet och ansågs genast ega en politisk betydelse.
Själf berättar grefvinnan Armfelt, att kronprinsen under synbar
förlägenhet vändt sig till henne och genast börjat tala om hennes
mans ädla och aktningsvärda uppförande såväl mot hans nya
fädernesland, som mot det gamla. »Jag svarade», säger
grefvinnan Armfelt, »att han alltid uppfört sig väl, och att han
säkerligen icke hade något att förebrå sig med afseende på trohet
mot sina suveräner och sitt fädernesland. Jag teg därpå och
bibehöll en något misslynt eller åtminstone allvarsam min. Efter
en stunds tystnad sades det, att man likväl förmodade, att hvad
man nyss sagt gjorde mig ett nöje. Mitt svar blef: ’Ja, helt
visst; jag är mycket glad att finna, att man omsider gör honom
en rättvisa, som han aldrig upphört att förtjena». Kronprinsen
lät sig icke afskräcka genom dessa något kyliga svar, för öfrigt
högst karakteristiska för Armfelts hustru, utan var, säger hon,
»högst artig och vände med flit sitt tal till mig oupphörligt.
Jag satt på en soffa mellan honom och grefvinnan Brahe; men
jag var ganska förlägen, ty hela sällskapet hade ögonen fästa
på mig». [1]
Ryska hofvets chargé d’affaires i Stockholm, baron Nicolai,
skyndade att inberätta nyheten om denna lilla scen, som genast
blef ett allmänt samtalsämne, till rikskanslern Romanzow, och
Armfelt fick del af hans bref; saken både öfverraskade och
gladde honom. [2] Hans hustru, som gjort så mycket för hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
