Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fransmännen vid Novoi Troki, i närheten af Vilna, och där leverera
batalj. Ifrigast och högljuddast af alla den Phullska planens
vedersakare uppträdde efter sin ankomst till högqvarteret
markis Paulucci, chefen för kejsarens stab. — Alexander själf var
villrådig vid alla dessa olika meningar, för hvilkas bedömande
han ej egde nog militärisk erfarenhet.
På samma linie som de, hvilka yrkade reträtten bakom
Düna, ställdes af Armfelt rikskansleren Romanzow, hvilken
äfven uppehöll sig i Vilna och som ännu i det längsta ansåg, att
intet krig skulle bli af. Napoleon lät sina skaror rycka fram
genom Polen och Preussen blott för att göra demonstrationer,
menade rikskansleren. Kort förut hade Romanzow träffats af
ett slaganfall, som vanställt hans ansigte och som förmodades
snart skola göra slut på hans bana. Detta föranledde Armfelt
att skämta öfver, att kanslerens mun var lika mycket vriden på
sned som hans förstånd, och att han var »både paralysé och
paralyseur». — En tredje person, som tillsammans med Phull
och Romanzow, enligt Armfelts ord, bildade en »oduglighetens
treenighet», var arméns generalintendent, Cancrin, hvars sätt att
ombesörja truppernas proviantering äfven af andra bittert
klandrades. I Vilna hopades, äfven sedan återtåget från gränsen var
beslutet, en mängd furage och anlades stora magasiner, hvilka
öfvergåfvos och kommo de anryckande fransmännen till godo. [1]
Armfelt inlemnade till kejsaren ett förslag i ämnet, som af
honom gillades och i en egenhändig biljett förklarades såsom
»très-utile», utan att dock någon åtgärd däraf följde. [2]
Målande för stämningen i högqvarteret och för de
tilldragelser, som följde närmast efter krigets utbrott, äro Armfelts i
dagboksform skrifna bref till hans hustru. Några utdrag må här
finna sin plats.
Vilna den 15 Maj 1812. Den hederlige man, som här
förer befälet [Barclay de Tolly], är satt på sidan, ej
uppenbarligen, men i själfva verket; svag och långsam är han, men ära och
mod äro hos honom tvenne hufvudegenskaper. En hemlig konselj
är formerad af den svage och lycksökande Bennigsen, samt den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
