Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ensam, och min kända ifver förefaller som förbittring.» — I Vilna
vistades äfven Sveriges sändebud grefve Löwenhjelm, som stärkte
kejsarens krigiska afsigter, och hvars depescher [1] öfverensstämma
med Armfelts bref i skildringen af högqvarterets förhållanden.
Där inställde sig äfven kort efter Narbonne Armfelts gamle
vederdeloman från kriget i Pommern general Tawast, nu på väg
till Konstantinopel, för att å Sveriges vägnar bemedla freden
mellan Ryssland och Turkiet. Armfelt ansåg, att Tawast inför
kejsaren fört ett mindre bestämdt språk i fråga om kriget än
Löwenhjelm. [2] Till högqvarteret kom äfven den engelske
amiralen Bentinck, som underhandlade å Englands vägnar — samme
man, som sades hafva gifvit första tanken om en sammankomst
i Åbo mellan tsaren och den svenske kronprinsen. [3]
Som en glad nyhet kom till Vilna underrättelsen, att den
efterlängtade freden med turkarna blifvit sluten. Kejsarens stab
beslöt med anledning däraf att gifva en stor fest på det i
närheten af Vilna belägna slottet Zakret. Armfelt utsågs, enligt
sina egna ord, till festens »chef et ordonnateur.» Olyckliga
förebud saknades icke under tillredelserna: en för tillfället uppförd
byggnad, afsedd till danssal, sammanstörtade några dagar före
festen, och byggmästaren dränkte sig i förtviflan. Vigtigare var,
att underrättelse några dagar förut ingick, att fransmännen voro
färdiga att gå öfver Niemen in på ryska området. Fråga
väcktes att inställa festen, af fruktan att »fienden kunde komma
med på balen» — en fruktan, som Armfelt fann både »ömklig
och löjlig».
Festen egde rum och var lysande. Hvad Vilna och dess
omnejd egde förnämt, rikt och skönt, samlades med kejsarens
krigiska hofstat på midsommaraftonen i slottets lummiga park.
Illumination, musik, sång togo sig praktfullt ut i den stilla
sommarqvällen. Kejsaren, som här vunnit allas hjärtan [4], deltog
lifligt i dansen. »När man», säger ett ögonvittne, som lifligt
skildrat denna fest, »såg det behag och den munterhet, som
Alexander denna afton visade, hvem skulle hafva föreställt sig, att det
var just under balens nöjen, som han erfor, att fransmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
