Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Oväntadt och oroande var under detta tåg dröjsmålet med
de båda arméernas förening. »Bagration är en mer än försigtig
general», heter det i ett af Armfelts bref; »han kryper med sin
armé in i Ryssland och lemnar oss i sticket.» Dröjsmålet hade
dock sina grunder: det var, som bekant, föranledt af marskalk
Davousts manövrer mot Bagration. »Brist på goda kartor, goda
spioner och någorlunda tillförlitliga underrättelser göra all
intelligens och allt mod till intet», skref Armfelt från Vitepsk. Ej
mindre bekymmer erfor han öfver den förhärjelse, som marschen
genom ryska Polen medförde. »Som vår armé far fram,
isynnerhet gardesdivisionen, så är krig af alla horreurer den
grufligaste. I det land, vi passerat, finnes intet qvar utom ohyra.
Människor och djur äro enleverade eller rymda, hus nedrifna,
tak och fönster borta, åkrar afskurna eller trampade,
gärdesgårdar och allt, hvad som visade ordning, försvunnet. Djäfvulen
själf kan ej spinna upp några barbarier, som ej dessa bestar
redan kompletterat. Storfursten Konstantin, som är chef för
denna division, är själen af dessa operationer. Hans söta hjärta
njuter däraf. Om vi återfå Polen, blir denna delen däraf oss
mindre nyttig i 50 år än Sibiriens nordliga del, utom att folket
nu fått ett tillägg af förakt till det hat, de hade redan.»
Vid Vitepsk såg Armfelt den 25 Juli första och enda
gången ryssarna mäta sina krafter med fransmännen. Sedan
Napoleon genom Barclay de Tollys uppbrott måst uppgifva
tanken att innesluta hans armé i Drissa, förföljde han ifrigt den
tillbakavikande hären med sina bästa trupper. Han hoppades
vid Vitepsk kunna tvinga ryssarna till en afgörande drabbning;
och de blodiga träffningar, som i dess närhet egt rum den 25
och 26 Juli mellan mindre kårer af de båda arméerna, hade
öfvertygat honom om hans öfvervigt. Kanondundret från en af
dessa träffningar, mellan Murat och general Ostermann-Tolstoy,
väckte Armfelt en tidig morgonstund i Vitepsk. Han skyndade
till stridsplatsen och såg med tillfredsställelse ryssarnas tappra
försvar, oaktadt deras stora manspillan. Den ryske
öfverbefälhafvaren syntes, i trots af lidna förluster under dessa mindre
träffningar, med förtviflans mod vilja mottaga hufvudanfallet; och
Napoleon gjorde sig säker om segern. Då kom plötsligt ett
ilbud från Bagration, med underrättelse om hans ställning. Barclay
de Tolly bröt hastigt upp och skyndade i ilmarsch mot Smolensk.
Napoleon, som förberedt allt för det afgörande slaget, fann på
morgonen den 28 Juli slagfältet tomt; den ryska hären hade
dragit sig tillbaka med sådan skyndsamhet, att Napoleon i
början ej visste, i hvilken riktning återtåget fortsattes. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
