Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Kocken hade hört att Biskopen skulle vara lite tokig
numera, men det märktes ej något av, om man inte räknar
dit att han ett par tre gånger under tvåveckorsvistelsen
stängde in sig och ville ha maten inburen, och att han
stundtals ibland blev dyster och gick ut ensam långa
vägar.
Annars var han den sällskapligaste och trevligaste
herreman Kocken någonsin råkat på under sin tid; och
Kasparson tyckte ungefär detsamma.
Det var som om de hade känt honom sedan
barndomen, och ingenting behövde ändras i deras vanor:
samspråket i de gamla kända ämnena blev tvärtom livligare
än någonsin, och de eljest en och annan gång bittra
tonfallen voro borta så länge Biskopen var kvar.
Kocken föreläste om djur och växter, om matlagning och
om profeternas evangeliska fullbordan; Kasparson
uppehöll med oförminskad kraft sin vältaliga professur i
möbelfacket, arkitekturen, sjösakerna och de stora
profeternas oförfalskade förbannelser; och Wilhelm
trivdes och började språka han också, vilket senare inte var
så vanligt annars.
Biskopen var med på sjön ibland medan Kocken satt
kvar hemma; och det var inte bara på Skelderviken
utan en gång också en tur på två dygn ut till ett av
fiskgrunden i Kattegatt.
Det var för matlaget och framför allt för Kocken
ganska ledsamt att han inte kunde förlänga sin vistelse.
Han skulle hem till ett prästmöte i Växjö stift.
Sista dagen, medan Kocken och Biskopen voro ensam-
5—142162. Fahlman, Firman Abergson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
