Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIII.
En allvarsam tarantella.
Bravurariornas firade sångare, Wilhelm, fortfor ej
oavbrutet med att vara 22 och 23 år utan blev 24, 25
och slutligen — som förut antytts — 26 år.
Den livliga bild av svärfar Coriolanus i krigsmålning,
som vi hoppas ännu är synlig från nästföregående
kapitel, liksom de förtärande orden i »Trubadurens
dödssång»: han suger blodet, ådrorna bli tomma — allt
sådant där kunde ge farhågor att Trubaduren Wilhelm,
trots en storartad muskulatur, måhända finge
småningom duka under i en rasstrid och bli en av blåsvarta
skuggor förmörkad och förirrad skandinav; eller bli en av
Delila klippt och rakad Simson åt vilken »ormen ler
och rosen ler också».
Men nej! Verkliga förhållandet tycktes vara att
Trubaduren var ett rovdjur av högre ordning som själv
efterhand förtärde sin omgivning.
Det första offret blev humoristen och mimikern
svåger Nappe som Wilhelm tröttnade på redan första året
och blev så mycket mer utledsen på, som han för Pauli-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
